Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Låt 2009 bli året då vi vågar klä oss själva

+
Läs senare

När min chef Sara på tidningen var hemma hos mig i höstas för att kolla läget inför VR:s bloggala och kika in i min garderob lite för ett reportage så sa jag någonting i stil med ”jag har aldrig varit så intresserad av mode men heller aldrig så ointresserad av trender”. När jag kom att tänka på det nu, flera månader i efterhand, så insåg jag hur sant det är. Och vilken vändning jag gjort i min syn på kläder överlag och allt som har med det underbart ytliga att göra.

För Ebba von Sydow-tiden med inne- och ute-listor är, tack gode gud, ganska så över. Tiden när den långa göteborgskans ord om vad som bör finnas i en tjejs basgarderob var lag och man ängsligt sneglade på alla trendrapporter. I alla fall för mig så är den tiden över.

Sverige hyllas över världen som ett land med otroligt stilsäkert folk. Det ligger också någonting i det då man egentligen bara behöver kika ut på gatorna i ett par minuter för att se att det där med att klä sig personligt är något vi numera gör ganska bra. Men det finns ändå spår kvar av den där osäkerheten som vi har Sofi Fahrman, Eleonore Nygårds och alla modebloggsprinsessor att tacka för.

Jag blir lika rädd varenda gång jag surfar runt på olika bloggar och ser hur tjej efter tjej som läst fredagsbilagorna sprungit ut och köpt de där svinhöga klackarna med inbyggd platå. Hur en enda stor bloggerskas ord ger masspsykos och om Elin Kling säger ”trasiga tights”, så är det trasiga tights som gäller. Lämmeltåg får plötsligt en helt ny innebörd. (Fast dessa lämmeltåg har alltså tolv centimeters ormskinnsmönstrade pumps, Chanels bordeaux på läpparna och Acnekofta).

Det är nästan jobbigare att vara säker på sig själv, att inse att jag inte behöver vara en Elinklon, men att se att så många andra har det där nervösa i blicken: ”Är jag rätt?”, ”Har jag trasat till de här leggingsen okej?”, ”Är jag tillräckligt Balmaininspirerad?”.

Jag är ju medveten om att jag skriver en krönika som på många olika sätt skrivits förut. Uppmaningen om att ”vara sig själv” hänger outsagd och lagom sliten i kanterna. Men seriöst, kan vi inte bara lova oss att 2009 ska bli året då vi inte läser Cosmo för att se vad som gäller utan i stället surfar in på et streetstylesida från Moskva och låter oss bli inspirerade? Att vi passar på att denna efter-jul-rea låta fantasin flöda och det roliga följa med till kassan, i stället för basplagg och enfärgade koftor. Vi struntar i vad säsongens must haves är och tar på oss vad vi känner för. Trendigt eller ej. Ombloggat eller inte.

Det ska i alla fall jag göra. Och nej, jag försöker inte revolutionera och få ett lämmeltåg att kasta sig utför mitt nypåhittade modestup. Bara säga att vi inte ska vara så ängsliga i år.

Vi behöver inte bränna någon bh för att frigöra oss klädmässigt. Däremot kan vi ju alltid bränna en polyesternoppig Gina Tricottröja bara för att jag är nästan helt säker på att de innehåller mer plast än tyg.

Annons
Annons
Annons