Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kulturens adventskalender

+
Läs senare
/
  • Har lill-lucian hunnit införliva ”Stilla natt” i sin repertoar, månntro?Foto: Scanpix

Lucka 12
”Stilla natt” sjungs i dag och i morgon av tusen och åter tusen luciatåg runt landet. I lucka 12 hittar vi en möjlig förklaring till att sången blivit en sådan enorm julhit över hela världen, och där spelar några små möss en viktig roll.

Svenska körer må ha utsett ”Jul, jul strålande jul” till den bästa julsången (se LT 5/12), men vi är många som tycker att det är viktigare att få höra ”Stilla natt” åtminstone en, gärna flera gånger, i december.

I nya numret av kristna magasinet Sändaren hittar jag berättelsen om hur sången kom till.

Året var 1818 och Joseph Mohr, präst i kyrkan i Oberndorf bei Salzburg, Österrike, hade skrivit texten till vad han kallade en fredens sång. Han gick till sin kantor Franz Gruber och frågade om han kunde tonsätta den. Det kunde Gruber, och han anpassade den till två röster och gitarr. Gitarr därför att kyrkorgeln inte gick att använda. Kyrkans möss hade nämligen gnagt hål på bälgen.

På julnatten framförde de två sin nya sång till stillsamt gitarrackompanjemang och församlingen satt fullständigt tyst och andäktig. Något liknande hade de aldrig hört.

I dag påstås att sången finns översatt till minst 300 språk. Helt säkert är att den tillhör de i särklass mest kända, sjungna och spridda julsångerna, i synnerhet i luthersk kristenhet.

Annons
Annons
Annons