Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Saker som inte händer på platser som inte finns

/
  • Norrland är inte bara ödsliga grusvägar och ensliga skogar. På bilden: invigning av Skidskytte VM 2013.   Foto: Henrik Flygare
  • Norrland är inte bara ödsliga grusvägar och ensliga skogar.   På bilden: Storsjöyran i full blom för nästan tio år sedan.   Foto: Ulrika Andersson

I fjol fick Clara Bodén LT:s kulturpris för sin Guldbaggenominerade essäfilm "Lägenhet + bil + allt jag har och äger", om cementerade uppfattningar om plats och dess betydelse för identiteten.
Allt fler talar om storstaden som norm och vad det gör med alla andra platser. Nu belyser LT:s kultursida ämnet ur olika perspektiv.
Läs mer:
Sara Strömbergs första del i vår krönikeserie om stad & land – Extrema Fäviken en del av landsbygdens exotifiering

Torbjörn Anderssons andra del i vår krönikeserie om stad & land – Urbana normer och verklighet

Britt Jakobssons fjärde del i vår krönikeserie om stad & land – Att odla eldsjälar är bättre än extrema påhitt

Annons

”Upprördheten är ny”, säger Po Tidholm. Norrlands röst och beskyddare, som det stod i inbjudan till Publicistklubbens årsmöte i Sundsvall, pratar om reaktionerna efter Jack Hildéns text ”Missanpassad i Missenträsk” publicerad på Aftonbladet Kultur. Reaktionerna liknar dem som Björn Barr fick efter sitt Östersundsbesök. Jack Hildén åker till Sara Lidmans hus utan att ha läst Sara Lidman, förstår inte vad lokalbefolkningen säger och missuppfattar det här med avskurna renöron.

Det är en stilistiskt välskriven text som enligt Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg också är ”djupt sjävironisk”, något som går ganska många förbi. Hon säger till DN att hon är ”förvånad över att texten läses så ogeneröst” och menar att ingen kan ha monopol på att skildra Missenträsk. Dessutom har de ju faktiskt haft många krönikor om Norrland av Po Tidholm genom åren. Som om det vore samma sak.

Eftersom tågen mellan städer i södra Norrland inte medger större utsvävningar än till kl 20.18 har jag hunnit gå då, men via twitter får jag reda på att Po Tidholm säger att han blivit en ”husnorrlänning” man kan vifta med, jag antar att det är det här han syftar på. När ETC tidigare i år ställer en (ironisk?) fråga i en intervju med honom: "Det är du och Torgny Lindgren. Borde det inte finnas plats för fler?" så säger det en hel del om hur många röster från norra Sverige som hörs eller får höras.

Därför är den här typen av upprördhet och motreaktioner så bra, menar också Tidholm, då fler röster tar plats. Elin Grelsson Almestad, kulturskribent och författare uppvuxen på Rödön kommer med sin andra roman nästa år. Hon problematiserar Missenträsktexten och exotifieringen av det som inte är storstad: ”I den stockholmska blicken måste jag och alla andra som faller utanför den iscensätta oss själva. Till slut vet jag inte var jag börjar och var berättelsen om mig själv tar vid.”

Nej, man kan inte ha monopol på att skildra en plats. Men kanske kan man säga att det spelar större roll hur man skildrar platser som inte så ofta skildras? Att ansvaret är större? Dokumentärfilmarna Sophia och Lisa Josephson för en diskussion om det på Floret.se utifrån sin film ”Tryggt, tråkigt Norsjö”: ”Att skildringarna från landsbygd och särskilt från norra regionerna inte duggar tätt gör vårt jobb som dokumentärfilmare till ett minfält.” Clara Bodén är också inne på vilka bilder av tjejer i Norrland som finns och hur de skapas i sitt nästa filmprojekt: ”Jag kunde inte komma på nån”, säger en ung tjej från Boden som svar på frågan. Det viktiga för mig med våra projekt Den dolda staden och Det dolda landskapet är att berätta platser som inte är berättade, och att göra det i första hand inifrån.

Än mer intressant än den nyvunna upprördheten tycker jag att de överraskade reaktionerna från kvällstidningarnas kulturredaktörer och skribenter är. Aftonbladets kulturchef Karin Olsson tyckte inte att Björn Barrs Östersundstext hade storstadsblick. Medvetenheten om storstadsnormen ökar men kanske inte i storstaden vilket får mig att tänka på det DN-citat Clara Bodén vrider på i sin film ”LGH+BIL+ALLT JAG HAR OCH ÄGER”: ”...som alla vet börjar normförändringar i urbana miljöer och sprider sig ut över landet.”

Inte i det här fallet.

+ Den 23 maj delar Kluks kvinnor med sig av sina berättelser i regi av Martin Johansson. Han har velat lyfta kvinnorna eftersom han menar att de fått stå tillbaka för männen i byn som han själv kommer ifrån.

Läs mer:

DN Text om glesbygd väcker starka känslor

ETC Po Tidholm: "I Norrland är Miljöpartiet satan"

Aftonbladet Missanpassad i Missenträsk

Blogg För du blir aldrig mer densamma

Floret TRYGGT, TRÅKIGT, NORSJÖ

Clara Bodén http://lghplusbil.com/

LT De efterlyser minnen från dolt landskap

Annons
Annons
Annons