Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Nya perspektiv på samisk kultur och politik

+
Läs senare
/

Från samiska besökare i Ludvig XIV:s Versailles till en konsert på Stockholms slott med Jon Henrik Fjällgren, Sofia Jannok och Maxida Märak.

Det låter som en hisnande resa, men den realiseras i ett av de mest spännande, ambitiösa och vackra bokprojekt jag har sett på länge. Sápmi i ord och bild II (On Line Förlag) är en sällsynt rik och kvalificerad samling av texter som belyser samisk historia och samtid på ett både lättillgängligt och vetenskapligt sätt.

Redaktör är Kajsa Andersson. Med sin bakgrund i svensk och fransk kultur och med ett genuint intresse för samerna har hon lyckats uppbåda ett omfattande antal kvalificerade skribenter för en imponerande resa genom Sameland; här finns musiken, politiken, konsten och litteraturen i bred belysning och kritisk granskning i över 50 artiklar på nära 800 sidor.

Till förtjänsten hör att boken rör sig över hela Sápmi och att vi får en bild av hur samerna har skildrats och uppfattats utomlands. Kajsa Andersson lyfter fram äldre texter som hittills inte har funnits på svenska.

Själv uppmärksammar hon dagens trender genom att ge sig ut ”På spaning efter Maxida Märak”, aktuell bland annat genom sitt engagemang i fotbollsklubben ÖFK, samt ett fint porträtt av Amanda Kernell, hyllad med den internationellt uppmärksammade filmen Sameblod. Den texten passar bra ihop med Maja Hagermans och Katarina Pirak Sikkus artiklar om rasbiologin.

Ytterligare exempel på bokens spännvidd är att Kajsa Andersson porträtterar så vitt skilda konstnärer som sagoillustratören John Bauer och den nästan övertydligt politiskt expressive Anders Sunna. Utöver dessa uppmärksammas en rad andra konstnärer, däribland Bengt Lindström.

En stor del av boken berör bilden av samerna i litteraturen. Till de som granskas hör Jämtlandsanknutna Örjan Persson och Daga Nyberg. Bo Lundmark bidrar med en artikel om Anta Pavvasson Pirak, Jokkmokksamernas stora berättare.

Till de uppfriskande och överraskande perspektiven bidrar Anne Wuolab genom att lyfta fram frontkvinnorna Elsa Laula och Karin Stenberg och jämföra dem med den världsberömda engelska författarinnan Virginia Woolf. Det är att sticka ut hakan, men Wuolab har sina poänger.

När första delen av Sápmi i ord och bild kom ut för ett år sedan skrev jag en uppskattande recension (LT 22/2 2016). Del två håller samma höga klass. Vissa avsnitt kan bli lite väl teoretiska, men varje läsare kan hitta rader av intressanta saker i det rika utbudet. Det är ingen bok man sträckläser, det rör sig om en tegelsten på nära två kilo, men alla fantastiska illustrationer, de välskrivna texterna och den vackra grafiska formgivningen gör läsningen till en njutning och boken till en lätt börda.

Annons
Annons
Annons