Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

När finansvärlden kollapsade och Maths O Sundqvist med den

/
  • Efter uppgörelsen gavs Maths O Sundqvist möjligheten att köpa ut vissa Jämtlandstillgångar som Högfors slott i bakgrunden.
  • Den som vill läsa mer om makt och pengar i Sverige på senare tid kan ta sig an den här boken....
  • ...och även den här boken. Båda är välskrivna med undersökande journalistik långt utöver det vi möter i vardagens tidningsartiklar.
  • För första gången får läsaren, genom föredömlig research och många intervjuer, en bild av hur finanskretsarna och staten agerade när Maths O Sundqvist förlorade i stort sett allt efter finanskrisen 2008.

Hösten 2007 är Maths O Sundqvist förmögenhet värd nästan 7,8 miljarder sedan skulder och tillgångar räknas samman, enligt en ny bok. Drygt ett år senare är förmögenheten i stort sett utraderad.

Annons

Hur det kunde gå så illa beskrivs i boken "Det är jag som äger Carnegie".

Titeln syftar på ett citat från Bo Lundgren, statliga Riksgäldens generaldirektör, som har en central roll i boken. Staten hade just tagit över banken och på väg till ett personalmöte i banken blev Lundgren stoppad eftersom vakterna inte visste vem han var.

Men huvudrollen i boken måste nog tillskrivas Maths O Sundqvist. Han är närvarande genom många intervjuer författaren gjort med nyckelpersoner inom banken Carnegie.

Boken är i mycket en detaljerad genomgång av hur Carnegie brottas med de problem som uppstår när finanskrisen slog till med obönhörlig kraft för sju år sedan och Maths O Sundqvist plötsligt blir en belastning.

I stor utsträckning framstår han i boken som offer för en händelseutveckling som styrs av andra krafter än honom själv.

"Mats stod ensam mot alla de här bankerna och för det kan jag tycka synd om honom", säger Mikael Ericson, tidigare vd på Carnegie, på ett ställe i boken.

Hösten 2008 är paniken total. Bankerna faller på löpande band och hela Island dras med i fallet. Börserna befinner sig i något som mest liknar fritt fall. Lehman Brothers kraschar och hela det finansiella systemet är under enorm press.

Jämtlänningen Maths O Sundqvist är i det här skedet banken Carnegies största kund, med en kreditram på 4,25 miljarder. Hans kärninnehav är 46 miljoner Hexagonaktier och han har aktier i bolag som Fabege och Öresund. Fastighetsbeståndet i moderbolaget Skrindan värderas till 1,5 miljarder netto.

Mycket är lånefinansierat men var får han in pengar då? kan man fråga sig. Vid sidan om hyresintäkter från fastigheter så är "utdelningarna hans pengamaskin", enligt boken. Han beräknas få in omkring 450 miljoner i utdelningar. Bara från Hexagon ska det rulla in 97 miljoner förutsatt att utdelningen är 2.10 per aktie.

Aktier och fastigheter utgör också säkerheter för lån. Men när börserna rasar faller aktiernas värde och orsakar stora hål i säkerheterna för lånen.

I spåren av finanskrisen är Maths O Sundqvist plötsligt överbelånad med 1,2 miljarder, barnen inräknade. Bankens ansvariga satt mitt i turbulensen med kreditrisker man inte hade täckning för, i konflikt med regelverket för vad som var tillåtet.

Nedskrivning för kreditförlust görs och hela golvet gungar när räddningsaktioner misslyckas i en berg- och dalbana av motsättningar inom och utom banken.

Genomklappningen är tätt sammanflätad med att Maths O Sundqvist faller fritt genom banksystemet och in i händerna på Riksgäldens generaldirektör Bo Lundgren. I slutskedet medverkar han till att Maths livsverk Skrindan tas över av ny ägare och hotet om personlig konkurs försvinner.

Boken är också en beskrivning av Carnegie som en pengamaskin vilken består av små öar med egna kungadömen. Toppchefer och anställda kvitterade ut miljardbonusar genom åren när allt flöt på. Även i samband med värsta krisen var bonusar närmast heliga i den knivskarpa konkurrensen om bästa intäkterna.

Bankens equity finansavdelning tjänade stora pengar på Maths O Sundqvist riskvillighet i många år. När finanskrisen kom blev det mest trassel. "En nära döden upplevelse", som en av de högsta cheferna uttrycker det i boken när trasslet ska redas ut i utdragna processer.

Som mest jobbar bankanställda dag och natt i det interna arbetet med riskerna. Det ordnas till och med fram en massör som kommer för att mjuka upp spända axlar. Ändå tvingas folk söka sjukvård på grund av hjärtflimmer relaterat till stressen.

Interiörerna från försöken att rädda det sjunkande finansskeppet är fascinerande läsning i vissa avsnitt, men utan fördjupningar av de färgstarka personligheter som finns på kommandobryggan och delvis bekämpar varandra.

Emellanåt blir det slagsida åt utredningshållet, när berättelsen tappar fart under tyngden från alla ekonomiska och juridiska turer samt möten som avlöser varandra.

Styrkan i boken är att många nya detaljer framkommer som för första gången kastar ljus över vad som hände i de slutna rum där Maths O Sundqvist öde avgörs, i försöken att reda upp hans överbelåning. Skulderna finns inte bara i Carnegie utan även på andra ställen.

I ett avsnitt beskrivs hur Maths O den 7 oktober 2008 kallas till Handelsbankens kontor i Östersund; en fastighet han för övrigt ägde. Där fick han sitta med jurister en hel eftermiddag och pantsätta tillgångar.

I skildringen av stämningen på Gernandt & Danielssons advokatkontor, på andra våningen på Hamngatan i Stockholm, kan man förnimma lite av historiens vingslag. Där skriver Maths O Sundqvist till sist på överenskommelsen som innebär - slutet.

Att Carnegie ska ha gått till botten på grund av kreditgivningen till Maths O Sundqvist återges som en sanning med modifikation i boken. Den norska kreditportföljen var i bedrövligt skick. Så fort Riksgälden tagit över banken ska fokus snabbt ha glidit över mot grannlandet.

Sammanfattningsvis: Omkring 11 000 aktieägare blev av med banken Carnegie. Maths O tog en enorm risk och Carnegie finansierade den. "Vi var för giriga" sammanfattar en anställd som följde processen på nära håll. "Båda spelade för högt och båda förlorade".

Det närmaste boken kommer Maths O Sundqvist uppfattning om var det gick snett finns i en intervju med Mikael Ericson, en av bankens direktörer. Han återger ett samtal med Maths O att det finns en kredit han ångrade särskilt.

"Jag skulle aldrig ha köpt aktier i Industrivärden", mumlar han och tittar på Mikael Ericson. "Det var då allt började gå fel", tycker han.

De 12 miljoner A-aktierna i Handelsbankssfärens maktbolag Industrivärden köpte han när kurserna låg på topp. Kursen halverades nästan på ett år.

Frågan väcks också i boken om Maths O Sundqvist blev en bricka i ett maktspel när han blev ägare till den här aktieposten, där Handelsbanken svarade för belåningen.

Annons
Annons
Annons