Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En hyllning till skogens träd

+
Läs senare
/
  • Den tyske skogvaktaren och författaren Peter Wohlleben har skrivit boken
  • Peter Wohlleben säger att träd är sociala varelser som förtjänar mer respekt från oss människor.
  • Peter Wohlleben, biolog och skogvaktare, som har skrivit boken

Kan en bok om träd bli en bästsäljare?
Ja, uppenbarligen. "Trädens hemliga liv" av den tyske biologen och skogvaktaren Peter Wohlleben har blivit en dundrande succé.

Enligt Wohlleben är träd levande, sociala varelser som förtjänar mer respekt än vi ger dem.

Han beskriver i boken hur träden kommunicerar ("talar") med varandra, hur de bildar allianser, till och med hur de tar hand om och stöttar varandra – men också hur de konkurrerar med andra träd om utrymmet.

– Jag säger inte att träd är som människor. Men de är heller inte maskiner. Vi håller på att överge tanken att djur är som maskiner, om 20 år kommer vi att ha samma diskussion om träd och andra växter, säger Wohlleben.

Han säger att han aldrig kunde tänka sig att hans bok skulle bli en storsäljare. En upplaga på 3000 var planerad. I dag har den sålts i en halv miljon exemplar i Tyskland – och de flesta räknar med ett liknande segertåg när boken nu går ut på marknaden i andra länder.

När han träffar TT är han klädd i sin gröna skogvaktaruniform. Han jobbade länge i skogsbrukets tjänst i Eifel i västra Tyskland innan han tröttnade på att hantera träden som rotstående virkesposter.

Han slutade och funderade på att emigrera till Sverige. Men han blev kvar och nu har han hand om ett stort skogsområde där skogen i hög utsträckning fått växa sig vild. Planteringar är bannlysta.

– Skogsbrukets trädodlingar är inte skogar. Det gäller för merparten av det som kallas skog i såväl Tyskland som Sverige. De är bara plantager, säger han.

I trädplantager är trädens samspel söndertrasat. Men i naturskogar har individerna av varje art utvecklat ett komplicerat samarbete under jord där rottrådarna spelar en avgörande roll. De kommunicerar med varandra kemiskt och med elektriska signaler. De kan lära av sina erfarenheter och "minnas" dessa. De varnar varandra för faror.

Känner smärta?

Wholleben beskiver detta som att träden "tänker", "känner" och "lider" – vilket kanske kan förklara en del av bokens framgångar. Fast ordvalet har också fått vissa läsare att dra öronen åt sig. De har påpekat att träd inte har hjärnor som djur har.

– Det är mycket stora skillnader mellan djur och växter. Men det finns hjärnliknande strukturer på rotspetsarna. Kanske dessa fungerar delvis som en hjärna. Träd känner säkert inte smärta som vi människor gör, men det kanske fortfarande är något vi kan kalla smärta, säger han.

Han påpekar att vetenskapen precis har börjat granska fenomen som dessa. Det mesta av det han beskriver i boken är kända fakta – han har bara gjort dem tillgängliga för en större publik.

En kontroversiell fråga är varför träd samarbetar med alla andra träd i sin omgivning så länge de är av samma art. De flesta djur konkurrerar med artfränder om de inte är nära släkt med varandra. Varför gäller inte detta för ekar och tallar?

– Vi vet inte. För ett träd verkar det viktigare att bli gammalt än att konkurrera ut andra träd. Men det kan också vara så att alla bokar och ekar i Centraleuropa är nära släkt med varandra. I så fall kanske de bildar en superorganism, som en myrstack.

Annons
Annons
Annons