Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Känsloladdad turné för Melissa Horn

+
Läs senare
/
  • Melissa Horn har precis släppt nya skivan ”Säg ingenting till mig”. ”Den är inspelad väldigt nyligen under en kort period”, säger hon om det personliga albumet. Foto: Scanpix

Ny skiva och ny turné. Men Melissa Horn tar framgångarna med ro. I kväll, fredag, når en av Sveriges just nu hetaste artister Östersund och Storsjöteatern.

– Jag tror alltid att jag har skrivit min sista låt, säger hon.

På Greta Garbos torg på Södermalm i Stockholm hasar en nyfödd stjärna runt i löven. Med två album, Grammisnomineringar, Lars Winnerbäck-duetter och en stundade Sverigeturné. Hon borde dansa.

– Jag känner mig sällan speciellt säker, jag tror alltid att jag har skrivit min sista låt, säger Melissa Horn, och fortsätter:

– Vad gäller framtiden så vågar jag inte planera för mycket. Man är ju så jäkla självkritisk och jag tror det är farligt att sätta upp för höga mål. Självklart är drömmen att få fortsätta och att det rullar på. Just nu tar jag en årstid i taget.

22-åringen har precis släppt sin andra skiva ”Säg ingenting till mig”. Uppföljare till debuten ”Långa nätter” som när hyllningarna hade lagt sig nominerades till både en Rockbjörn och en Grammis. Den här gången har bläcket knappt hunnit torka.

– Den är inspelad väldigt nyligen under en kort period, live, med låtar som känns väldigt aktuella och är skrivna under det här året. Om man ska sätta någon överskrift på temat så handlar nog skivan en hel del om relationer.

Hur blir det att sjunga dem inför publik så här snart?

– Det är det som är hela grejen, men det är också läskigt så klart. Men det är väl därför man skriver låtar, för att få ur sig saker. Men jag sjunger hellre för andra än för den det handlar om. Det är nervöst, man känner mycket, men det är inte så att jag börjar gråta på scen.

Som de i ”Idol”?

– Jaha, de gör det? De kanske har fått höra att de ska göra det. Det är klart att det är känsloladdat på scen, men jag börjar kanske inte gråta, säger hon och skrattar.

Har artistskapet blivit som du förväntat dig?

– Jag känner inte av det än, kan jag säga. Allt känns som vanligt, det är ganska lugnt. Men jag är nöjd. Jag har aldrig haft en romantiserad bild av hur artistskapet ska vara. Jag sett det för vad det är och inte drömt i väg att det ska vara ett storslaget och glamouröst liv.

Vad har då lockat?

– Alla vill väl hitta sin plats där man hör hemma. För mig är det just nu i musiken.

Du beskriver baksidan av artistskapet som ”ensamt”?

– Det tar all ens tid och tanke, rent känslomässigt. Hade man haft förmågan att prata om alla de här sakerna ansikte mot ansikte, så hade man kanske inte samma behov av att skriva det. Och det är inget nio till fem-jobb som man kan släppa när man går hem för dagen. Ibland går man därför runt i sin egen lilla värld, och den kan vara svår att dela med de som har ett ”vanligt” jobb med ”vanliga” tider.

Annons
Annons
Annons