Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Vindkraftsbyggare: Bybornas ersättning ska vara ordentligt riktad

+
Läs senare

Vindkraftsproduktion i länet ska ge återbäring till berörda bygder. Det är en fråga som Kommunförbundet uppmanar länets kommuner och politiska partier att driva.

– Jag tycker att det ska vara en riktig ersättning och den ska vara ordentligt riktad, säger Per Stjernström, Femper AB.

Kommunförbundets förslag är att berörda bygder ska få en procent av bruttovärdet av producerad el i form av en bygdepeng. Återbäringen ska sedan användas för uthållig utveckling i bygden. Och lokala aktörer ska kunna köpa in sig i vindkraftsanläggningar till minst tio procent.

Per Stjernström är med och utvecklar två stora vindkraftsparker i Munkflohögen, Raftsjöhöjden och Gåxsjö. Han berättar att de redan arbetar med återbäring till byborna.

– Kommunförbundets rekommendation fungerar inte riktigt. Vindkraftssatsningarna ser så olika ut i struktur, säger han.

Ibland är markägare och hushållen med och investerar i vindkraften och då innebär kommunförbundets förslag att de ska avsätta återbäring till sig själva. Det är en annan sak om marken arrenderas av utomstående exploatörer, menar han.

– Eftersom det är tre parter som gynnas har vi har tre former av ersättning till byborna, säger Per Stjernström.

Markägare, som inte bor i bygden, får avstå en del av vinsten från sitt arrende och på sätt bidra till bygdepengen.

Produktionsbolagen kommer att bidra med framtida avsättningar. Och projektören, Femper AB, avsätter en större engångssumma vid starten.

– Det handlar om en procentuell avsättning i förhållande till omsättningen, cirka en procent, säger han om den framtida produktionen.

Fördelningen av bygdepengen kommer sedan att bestämmas av en utsedd styrelse, bestående av markägare, bybor och projektansvariga.

– Jag skulle gärna se att pengarna går till en utveckling av näringar i bygden och boende, säger han.

Annons
Annons
Annons