Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Nu har glesbygdsbyar chansen att göra guld av vindkraften

+
Läs senare
/
  • Ragunda kommuns oppositionsråd Sigvard Backlund (C), och kommunalrådet Elisabet Yngström (S), räknar med att glesbygden ska få bra betalt för att man ställer vindsnurror där.  Foto: Ingvar Ericsson

Glesbygdens politiker har tydligen lärt sig sin läxa. Den här gången vill man inte gå på samma mina som med vattenkraften och låta hela likviden för den elenergi som utvinns i glesbygden rinna iväg ifrån oss.

Vindkraften kan bli till rena guldet för de trakter där kraftbolagen sätter upp sina snurror.

Nu talar man om årliga miljonbelopp som kraftbolagen skall utge till vindkraftområdena och kan bli till fonderade bygdemedel.

Inom det område som omfattas av SCA:s och norska statkrafts, SSVA:s, planerade satsningar i Bräcke, Ragunda Sollefteå och Strömsunds kommuner pågår en uppladdning inför förhandlingar kring instiftande av lokala fonder till fromma för utvecklingen i de områden där vindsnurrorna skall stå.

Fonderna skall få pengar ur den utvunna kraften och enligt LT-källor handlar fondmedlen om så mycket som 0,2–0,5 procent av verkets bruttoomsättning.

Ett vindkraftverk av största sorten genererar med dagens mått mätt ström för runt fem miljoner kronor per år.

De 200 SSVA-snurror som planeras till exempel inom Ragunda kommungränser i Borgvattnetområdet skulle var och en med en avsättning om 0,2 procent ge runt 10 000 kronor till bygden.

Enkel multiplikation ger 10 000 kr gånger 200 snurror = två miljoner per år till utveckling av Borgvattnetbygden.

Några regelrätta prisförhandlingar har ännu inte ägt rum.

0,2 är den procentsats av omsättningen som enligt LT:s källor kraftintressenterna erbjudit.

Kraftbolagets motpart i förhandlingarna är de fyra berörda kommunerna.

De har, enligt vad LT erfar, gått ut med en likvididé på 0,5 procent, vilket i vårt exempel skulle ge fem miljoner per år till Borgvattnet-Köttsjönbygden och omfattas av en yta som utgörs av vindparksområdet plus en mil runt parkens ytterkant.

– Det är inte säkert att man hittar avsättning för så stora pengar i Borgvattnetbygden och då har vi ju ett angenämt problem, säger Ragunda kommuns oppositionsråd Sigvard Backlund (C), som i övrigt inte vill kommentera de siffror som LT här publicerar.

– Men där det finns pengar dit brukar ju folk leta sig ... !

Pengarna torde knappast behövas till detaljer som vägupprustningar i områdena. Detta då byggena kommer att kräva rejäla vägbyggen för att gå att genomföra. Vägarna byggs av intressenterna, delvis i samverkan med Vägverket. I nuläget handlar det mesta om spekulationer och visioner.

– Vi hoppas att de lokala pengar som kan komma ut av vindkraften kan vara flexibla, säger Ragundas kommunalråd Elisabet Yngström, (S).

– Det vore mycket värdefullt att ha fonder med projektkriterier kring idéer i vindkraftsområdena, både infrastruktur och utbildning.

I en 900 verk stor vindkraftpark i trakten av Piteå har förhandlingar lett till att bygden får 0,3 procent av likviden. Många privata vindentreprenörer räknar med att utge 0,5 procent till bygden. SSVA har ännu inte tagit sitt slutgiltiga beslut att genomföra sin runt 20 miljarder stora investering.

Beslutet väntas komma någon gång under december.

Annons
Annons
Annons