Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Kampen mot vindkraften i Fullsjön fortsätter: "Vi måste göra det vi kan"

+
Läs senare
/
  • Ljudkartan visar alla tillståndsgivna och byggda projekt i området. Leif Fagerlind pekar ut var Fullsjön ligger.    – Man funderar ju vad det är man har satsat på när man köpte gård lagom till pensionen när man efter alla år av jobb i Stockholm ville flytta till tystnaden, säger han.
  • Leif Fagerlind är emot vindkraftsetableringarna kring Fullsjön.    – Det känns som att det blivit utpekat att det ska vara här och att det är bäddat för vindkraftsbolagen, säger han.
  • Gunnel Björk, Anders Nilsson och Terese Björk tittar på bebyggelsen i vindkraftsparken Björkhöjden. De förbereder nu för att överklaga höjningen av vindkraftverken i den planerade parken Björkvattnet där Gunnel och dottern Terese har stuga.
  • Vindkraftverken i parken Björkhöjden är 172,5 meter höga. Nu har Statkraft SCA vind AB fått lov från länsstyrelsen att bygga närmare 50 meter högre verk i grannparken Björkvattnet.

I början av juli kom ett bakslag för de som kämpar mot vindkraften på gränsen mellan Ragunda, Strömsund och Sollefteå kommun. Detta eftersom länsstyrelsen då beslutade att tillåta Statkraft SCA vind AB att höja de planerade verken i Björkvattnet till 220 meters höjd, vilket oroar de boende.
– Det känns inte alls bra. Hade min mamma sett det här hade hon vänt sig i graven, hon som var en sådan naturmänniska, säger Gunnel Björk, som vuxit upp i Björkvattnet och nu har föräldrahemmet som stuga.

Länstidningen rapporterade förra sommaren om stugägarna i Fullsjön som riskerar att omringas helt av flera hundra vindkraftverk. Vid det besöket var de 33 vindkraftverken vid Ögonfägnaden och delar av de 90 verken i vindkraftsparken Björkhöjden klara och boende och stugägare berättade hur de stördes av ljudet från dem. I juni i år stod hela Björkhöjden klar och invigdes tillsammans med Ögonfägnaden.

Stugägarna stör sig fortfarande på ljudet från de 172,5 meter höga verken och nu oroar de sig över hur ljudet kommer att påverka byarna när Länsstyrelsen i Västernorrlands län godkänt att Statkraft SCA vind AB får höja sina cirka 30 planerade vindkraftverk i Björkvattnet till att bli 220 meter höga.

Vindkraftsmotståndarna i området anser att vindkraftverken är ett övergrepp på naturen och att det inkräktar på allemansrätten. Men det största problemet har de med ljuden från vindkraftverken. När Länstidningen nu åkte dit en varm och blåsig julidag, då majoriteten av vindkraftverken snurrade hördes bara vindens rasslande i träden och fåglarna som sjöng. Tidigare samma morgon hade det låtit från verken och motståndarna förklarar att det låter mer när det är kallare ute.

– Oftast startar det först på kvällen och sedan kan det låta hela nätterna, berättar stugägaren Anders Nilsson.

För att se verken på närmare håll åker vi en knapp mil till den nyaste vindkraftsparken Björkhöjden och när vi står under ett av kraftverken hör vi på håll ett svischande från rotorbladen som snurrar.

– Ljudet kan vara väldigt lokalt och ibland hörs det inget även fast man står under dem. Det färdas och ibland hörs det först flera kilometer bort, säger Anders Nilsson.

De störande ljuden de beskriver har två olika karaktärer. Det är dels svischandet men också det som stugägarna menar stör mest, ett lågfrekvent mullrande som de beskriver som en jetmotor som håller på att starta.

– När vi var borta vid Björkhöjden en gång så lät det precis som att vi stod vid Arlanda. Det blir vibrationer så man känner det fysiskt i hela kroppen, säger Terese Björk.

– Ja, det är otäckt eftersom det sätter sig i kroppen på en. Jag tror aldrig att man kommer att kunna lära sig leva med det, tillägger Gunnel Björk.

Motståndarna är kritiska till ljudberäkningarna som bolagen använder sig av eftersom de gjorts i en platt miljö, vilket de menar, gör det omöjligt att veta hur ljudet kommer att påverkas av det kuperade landskapet med kullar, berg, dalar och sjöar som finns i området. De är även kritiska till att det är bolagen själva som utför ljudmätningarna för att se till att vindkraftverken inte låter över 40 decibel i byarna och menar att det mänskliga örat kan vara känsligare än ett mätinstrument när det kommer till det lågfrekventa ljudet.

Motståndarna framförde sina synpunkter till länsstyrelsen inför deras beslut om att godkänna höjningen av de planerade verken i Björkvattnet och förutom synpunkter från privatpersoner och byalag hade även andra invändningar mot höjningen. Sametinget, Jijnjevaerie sameby, Bygg- och miljönämnden i Ragunda kommun, och länsstyrelsen i både Västernorrlands och Jämtlands län kom alla med olika anledningar till varför de inte ville att verken på 220 meter skulle tillåtas.

Miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Västernorrlands län motiverar dock beslutet att tillåta högre verk med att det i bolagets ansökan framgår att ljudnivån inte kommer att påverkas av höjden på verken. Statkraft SCA vind AB skriver i sitt bemötande av yttrandena att oron över de högre verkens ljud är obefogad. De skriver att det i huvudsak inte är höjden som förändrar ljudutbredningen utan att typen av turbin, dess källjud, frekvensspektra, antal verk och placering som är orsaken och att en högre totalhöjd på vindkraftverken ökar utbudet av möjliga turbintyper.

I Fullsjön och Björkvattnet känner sig nu stugägarna som att de kommer att bli försökskaniner, då inget verk över 200 meter sedan tidigare finns uppförda i landet. De samlar sig nu för att överklaga beslutet men de är inte så hoppfulla.

– Jag tycker det känns som att det här området har blivit utpekat att det ska ha vindkraft, punkt slut. Tittar man i miljöbalken så står det tydligt att man inte får förändra naturen för mycket men det gör man i högsta grad. Det är tillrättalagt för bolagen, säger Leif Fagerlind från Stockholm, som sedan pensionen spenderar ungefär 80 procent av sin tid på gården i Fullsjön.

Hur länge kommer ni fortsätta kämpa mot etableringarna?

– Så länge vi måste. Det är vårt stora intresse att vara här så vi måste göra det vi kan, säger Leif Fagerlind.

– Ja, man kan inte bara se på när ett ställe som man älskar så mycket utsätts för det här, tillägger Terese Björk.

Annons
Annons
Annons