Annons
Annons
Annons

Världsunikt genombrott på Mittuniversitetet

Nu placerar sig Mittuniversitetets institution för sportteknologi återigen i rampljuset. De har lyckats tillverka världens första provdetalj av järnbaserad amorf metall i sin speciella 3D-skrivare. – Det är en revolution, säger Mikael Bäckström, lektor vid institutionen.

Metall är vanligtvis formbar, hård och ofta strömförande. Atomerna ligger då ordande, vilket gör dem böjliga och smidbara, men mjuka.

– Men materialet kan utarmas. Ett typiskt exempel på det är en aluminiumstav för skidåkning som till slut kan gå av, säger Mikael Bäckström.

I amorf metall ligger däremot metallerna oordnade vilket gör att metallen blir betydligt hårdare och lättare.

– Den har jättesvårt att utmattas och har en enormt fjädrande energi.

Mikael Bäckström visar i ett experiment hur en stålkula beter sig om man släpper den mot vanlig rostfri metall, jämfört med en amorf metallbit som Mittuniversitetet har tillverkat. Efter bara några studs stannar stålkulan på den rostfria plattan, medan kulan som släppts mot den amorfa metallplattan studsar vidare betydligt längre.

– Skulle jag släppa en kula gjord av amorf metall mot en annan bit amorf metall i ett vakuumtätt rör så skulle den fortsätta studsa i flera dagar, konstaterar Mikael Bäckström.

Hur kommer det sig att lilla Mittuniversitetet lyckas hävda sig mot alla stora kända tekniska universitet i världen på det här?

– Det är inte universiteten det hänger på, det är idéerna och personerna som jobbar här och våra samarbetspartners som avgör. Men större välkända universitet kan ha lättare att forskningsbidrag, säger Mikael Bäckström.

Användningsområdena för den amorfa metallen kan exempelvis bli implantat, motorer eller fjädringar.

– Det internationella intresset för vår patenterade teknologi är stort. Vi för diskussioner med några av världens största företag om tillämpningar inom så vitt skilda områden som flyg-, rymd-, fordons-, elektronik- och implantatindustrin, säger Mikael Bäckström.

Den världsunika upptäckten har genomförts med hjälp av det svenska företaget Exmet AB:s patenterade teknologi samt företagen Arcam AB och Öhlins Racing AB. Tillväxtverket och Vinnova har finansierat arbetet.

Annons
Annons
Annons
Dela
  • +1 Intressant!
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons
Annons