Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Uno Svaleryd: Jag är faktiskt rätt trött på att vända papper

+
Läs senare
/
  • ”Jag har svårt att klara mig utan sju sorters kakor till jul”, men så får Uno Svaleryd baka dem själv också.Foto: Ulrika Andersson
  • ”Jag har svårt att klara mig utan sju sorters kakor till jul”, men så får Uno Svaleryd baka dem själv också. Foto: Ulrika Andersson

Han bakar sju sorters kakor och tunnbröd till julbordet. Han bygger hus, snickrar och målar. Dessutom är han en natur-romantiker som gärna ser till att det kommer stekt öring på bordet.

LT har träffat länsrådet Uno Svaleryd som pensionerar sig från sitt byråkratjobb för att ägna sig åt andra intressen.

– Jag är faktiskt rätt trött på att vända papper, säger han.

Han beskriver sig som en praktisk person något som han har med sig från sin uppväxt i Offerdal.

Han har redan byggt ett hus och totalrenoverat ett.

– Jag målar och sätter kakel också, säger han och man nästan ser hans längtan efter att få ta på sig snickarbyxorna.

– Det blir allt mer pappersvändande, suckar han, jobbet har förändrats från att ha varit operativt till att bli mer dokumentation och kontrollsystem.

Han menar att Enronskandalen i USA har fortplantat sig till Sverige och länsstyrelserna.

– Det går en våg över västvärlden och offentlighet, kontrollsystem, uppföljningssystem, och policy.

Varumärket Jämtland

– Folk har i regel en väldigt positiv bild av Jämtland, de förknippar mycket av sin fritid med Jämtland.

– Jag tror att länets utveckling ligger i vår natur, inte minst inom turismen. Men vi har även utvecklingspotential i våra gröna näringar, vår skog och våra åkrar kommer att användas till saker som får ett ökat värde.

Han pekar på att oljan kommer att ta slut och då måste det produceras energi på något annat sätt. Länet skulle kunna ligga i framkant med att förädla rötter och grot till energi och bränsle.

Uran

Att det skulle bli en uranbrytning i länet ser han inte som aktuellt.

– Det är inte en närtidsfråga, säger han. Bergsstaten säger att det inom 30 år kommer att finnas så mycket uran som dessutom är billigare att bryta. Öppnas en liten dagbrytning i Australien så fyller det behoven under många år framöver.

Folks oro

– Borrningarna sker mycket skonsammare än när man borrar efter vatten eller bergvärme. Det blir mindre hål som pluggas igen, dessutom under miljökontroll.

– De som driver oron vill inte gärna ta till sig fakta. Men det är klart, skulle det bli en storskalig brytning av uran runt Storsjön skulle det få väldigt stora miljö- effekter, men jag ser inte att det kommer till stånd.

Rovdjur

– Jag tycker vi har för högt rovdjurstryck i Jämtland. Vi behöver en tydligare statlig politik.

– Politiken säger att vi ska minska skadeverkningarna, störst skadeverkningar har vi på rennäringen. Räknar vi baklänges handlar det om 10 000 rivna renar per år. De rivs av lodjur.

– Lodjur förorsakar mest skada. Därför anser jag att vi ska ha en mycket kraftig avskjutning.

Han pratar om 54–56 föryngringar bara i år och menar att vi inte kan acceptera så mycket lodjur i renbetesland. De kan förstöra en hel hjord.

– Jag tycker inte heller att man ska ta ner björnstammen, den förorsakar inte så mycket skador. Det är viktigare att minska lostammen, undvika föryngringar av varg och nu börjar järvstammen att bli så stor att den förorsakar skador också.

Garnisonen

– Det var inget bra beslut, de lade ner den bäst sammansatta garnisonen i Sverige. Det har ändå gått hyfsat trots att vi fortfarande tappat runt 500 jobb.

– Det positiva var att vi har fått en bättre arbetsmarknad för akademiker. Det är en mer sammansatt arbetsmarknad för ungdomar som studerar.

Regionfrågan och länsstyrelsens framtid

– Jag har stått bakom länsstyrelsens yttrande till Ansvarskommitténs förslag. Vi var positiva till grundidén en sammanslagning av Jämtland och Västernorrland, utom Örnsköldsvik, och gärna en bit ner i Hälsingland.

– Då får vi totalt en länsstyrelse som går att sköta med en landshövding. Det blir ett regionkontor i ett län och länsstyrelseledning i ett.

Hur mycket makt har du haft?

– Det beror på vilken landshövding man har, de spelar olika roll.

Det var Kristina Persson som anställde Uno Svaleryd, 1997. Då var han kommunchef vid Östersunds kommun.

– Maggi Mikaelsson har sett som sin roll att vara en god ambassadör och marknadsförare av länet och det var hon duktig på. Hon hade en bra strategi för det, vilket innebar att hon har överlät det interna jobbet på mig.

– Kristina var en stark analytiker. När hon kom befann sig Jämtland i sin allra största kris, vi var i botten när hon började. Vi hade tappat 12 000 jobb.

– Hon gjorde en analys och satte igång en process, som var igång redan när jag började. Hon ägnade också en hel del tid åt att omorganisera länsstyrelsen.

Hade du gjort ditt när du lämnade Östersunds kommun

– Jag blev nog där lite för länge, 25 år. Jag har varit lite av allt möjligt redovisningskamrer, näringslivschef, planeringsutvecklingschef och kommunchef i 12 år.

– OS-kampanjen, exempelvis, var en otrolig upplevelse, säger han. Det var en annan värld, en kunskap som inte jag hade om hur det fungerade.

– Jag tycker själv att jag lärde mig en massa saker som jag inte kunde tidigare. Att vi har olika kulturer i världen, att man inte kan använda ett sätt att tänka i Jämtland när man träffar någon från Indonesien.

– Man måste tänka i sådana termer även i Sverige, man kan inte utgå från sitt eget sätt att vara och tro att det gäller.

Annons
Annons
Annons