Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Nu ska mottagandet av flyktingbarn mellan 0-19 år i länet kvalitetssäkras

+
Läs senare
/
  • Projektledaren Elisabeth Lindholm gläds åt att allt fler flyktingar väljer att stanna kvar i Strömsunds kommun och rota sig där.
  • Smittskyddsläkaren Micael Widerström berättar att hälsoundersökningarna för flyktingar är frivilliga och att det finns risker med att flyktingbarn kan vara smittbärare av exempelvis tuberkulos och hepatit. I bakgrunden projektledaren Elisabeth Lindholm.

Förra året kom 123 flyktingbarn till vårt län. Nu ska mottagande kommuner bli kvalitetssäkra mottagandet, allt för att flyktingbarnen ska må så bra som möjligt.

Totalt kom 232 flyktingar till länet och prognosen visar att flyktingtillströmningen kommer att öka.

De flyktingar som kommer till Strömsunds kommun stannar ofta kvar där och rotar sig.

I går samlades runt 80 deltagare från länets kommuner, förutom Östersund och Ragunda, och representanter från landstinget på ett seminarium kring hälsa och helhet.

Arrangör var Projekt barnintroduktion i Jämtlands län med projektledarna Elisabeth Lindholm och Vivian Fabricius från Strömsund.

– När barnen kommer till länet ska vi ta hand om allt från tänder till trauman, säger Elisabeth Lindholm, det viktiga är att vi sätter barnet i centrum och dess hälsa i fokus.

Samverkan är ledordet för att underlätta integrationen. Denna dag handlade det om hälsa nästa träff kommer att handla om språkens betydelse för dessa barn.

– Kvotflyktingar är de som har störst behov av hjälp. Här kan barnen bli plockade från ett land på morgonen för att sedan hamna i Jämtland nästa dag. De har då ingen aning om var de är.

– Det handlar inte om en engångsföreteelse, därför måste vi ha en stabil process när vi tar emot dem.

De pratade mycket om introduktionsplaner, att barnen ska få veta vad som händer med dem, när de får börja på förskolan och i skolan, och att det måste bli en bättre kommunikation med vårdnadshavarna.

En viktig fråga stod i fokus, hur smittskyddet arbetar med nyanlända barn.

Smittskyddsläkare Micael Widerström pratade om lagstiftningen som skyddar dem som bor i landet och som ska ge de som är smittade den vård de behöver.

– Vi ska erbjuda hälsoundersökningar snarast möjligt efter ankomst, men det är frivilligt om flyktingarna vill genomgå den, säger han. Men de har förstås en skyldighet om det finns misstanke om att de har en allmänfarlig sjukdom.

Inom två veckor ska alltså smittskyddsprover tas av distriktssköterskan för att få besked om det finns några smittosamma sjukdomar. Då pratar vi om hepatit, HIV, tuberkulos, resistenta bakterier (MRSA), smittsamma tarmbakterier som salmonella eller tarmparasiter.

Grundprincipen är att barnen ska få börja på förskolan så snabbt som möjligt.

I vårt län hittades 30 fall av MRSA (exempelvis svinkoppor) under 2009 och sju fall av hepatit B.

HIV räknas i dag inte till en dödlig sjukdom utan en kronisk om medicin tas varje dag. Därför anses det som en liten, närmast obefintlig risk, att det ska smitta på förskolan.

– Men det är bra om rektor informeras för att motverka ryktesspridning, säger Micael Widerström.

Att hälsoundersökningarna är frivillig oroade en del från skolans värld. Men Micael Widerström menade att smitta kan komma från svenska barn också som varit på semester utomlands.

– Vi får inte stigmatisera flyktingbarnen, för det kan vara vilket barn som helst som smittar. Men flyktingbarnen har inte samma möjlighet till sjukvård.

Annons
Annons
Annons