Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Höga halter av tungmetaller i Lillsjön

+
Läs senare
/
  • Lillsjön påverkas av det dagvatten som leds dit från Odenskog. Bland annat finns en risk för att utrotningshotade alger försvinner när vattnet blir allt mindre klart.

Lillsjöns botten innehåller höga halter av tungmetaller. Det visar en färsk studie. Men de höga koncentrationerna ska inte innebära några risker för människor enligt biologen Albin Månsson.

Miljökontoret på Östersunds kommun har gjort en mycket grundlig undersökning av Lillsjön och under onsdagen släpptes den 83 sidor långa rapporten. Studien visar att halterna av metaller i sjövattnet inte ligger på någon alarmerande nivå. Men i sedimenten på sjöns botten ser det annorlunda ut. Koncentrationen av bly, zink och kadmium är mycket höga i det översta bottenlagret.

Att det finns en så hög koncentration av tungmetaller i sjöbotten påverkar sannolikt också de djur som lever där. Studien har inte specifikt undersökt bottenfaunan men konstaterar att en förväntad effekt av de höga halterna är färre bottenlevande arter och att de arter som finns har svårare att överleva och att föröka sig.

Att det finns så höga halter av tungmetaller på Lillsjöns botten beror på att regn- och smältvatten leds till sjön från närliggande områden. Till exempel så är avrinningen från industriområdet Odenskog en betydande källa för allt bly och zink som årligen hamnar i Lillsjön. Kommunens stora snötipp är också en källa.

Albin Månsson är biolog och den som skrivit rapporten. Han vill betona att koncentrationerna av tungmetaller inte är något som människor behöver oroa sig för.

– Det finns ingen som helst risk för att det skulle kunna utgöra någon risk för människor. Det är helt enligt förväntningarna att metallhalterna blir högre när man avvattnar handels- och industriområden. De här metallerna sitter fast på grus och lerpartiklar och löser sig inte i vattnet. Man kan både dricka och bada i Lillsjön utan att det är någon större fara.

Studien tar även upp en annan aspekt av den mänskliga påverkan på Lillsjön. Där lever nämligen flera arter av kransalger som är utrotningshotade.

Algerna kräver ett ganska klart vatten och Lillsjöns vatten har sannolikt mörknat betydligt de senaste 40 åren. Att vattnets klarhet har minskat gynnar flera andra arter som konkurrerar med de hotade kransalgerna.

Albin Månsson säger att det även i det här fallet förmodligen handlar om en stor portion mänsklig påverkan. Hans teori är att den större mängd fosfor som tillfördes Lillsjön fram till 60-talet nu reagerar med det järnhaltiga dagvattnet som kommer från snötipp och andra områden i närheten. Vattnet blir mer färgat och algerna trivs sämre.

Han tycker att kommunen under några år borde strypa avrinningen av dagvatten till Lillsjön och låta vattnet rinna ut i Storsjön för att se om vattnet klarnar.

– Lillsjön har ju länge fungerat som ytterligare ett reningssteg på väg mot Storsjön. Men det är en politisk fråga. Ska Lillsjön vara en dagvattendam som renar för Storsjön eller ska vi se på Lillsjön med höga värden i sig som gör att vi vill skydda området? Där tycker ju jag att man bör titta på det senare alternativet, säger Albin Månsson.

Annons
Annons
Annons