Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Här plockas fyra ton experimentsten

/
  • Två ton sten plockades ihop i Marieby. Nästa vecka ska den brännas och under Ovikenveckan i juli ska den bli puts på gamla kyrkan i Oviken.
  • I projektet görs försök med två sorters jämtländsk kalksten. Den här kommer från stenbrottet i Marieby.
  • Thore Andersson är byggnadsingenjör i Härnösands stift och leder arbetet med restaureringen av kyrkfasader i länet.
  • Heimo Hiltonen, Myssjö, var en av de frivilliga som hjälpte till att plocka sammanlagt fyra ton kalksten.

Jämtländska kyrkor ska restaureras men någon jämtländsk kalkputs finns inte att få tag på.

Därför samlar nu Svenska kyrkan in fyra ton sten till ett experiment som intresserat flera svenska forskare.

Annons

Det norrländska klimatet tär hårt på kyrkor med putsfasader och många är i behov av renovering, men eftersom de är kulturminnesmärkta bör de helst restaureras med gamla metoder och material.

Problemet är att kalkputsen som bör användas inte har tillverkats sedan tidigt 1900-tal.

– Våra gamla kyrkor har varit beige i färgen och det är färgen på den jämtländska kalken. Det som finns att få tag på är kalk från Gotland, men den är kritvit, förklarar Thore Andersson, byggnadsingenjör i Härnösands stift.

Två ton kalksten har därför hämtats i Näversjöberg och en annan typ av kalksten har plockats i Mariebys stenbrott. Nästa vecka ska den brännas och förvandlas till två sorters puts och under sommarens Ovikenvecka ska den användas på delar av gamla kyrkan i Oviken.

– Vi håller sedan isär de två olika sorternas puts för att se vad de tål och om de klarar klimatet, säger Thore Andersson.

Meningen är att årstidernas skiftande väder ska få pina fasaderna och särskilt den fuktiga hösten med växlande plus- och minusgrader brukar vara särskilt besvärlig.

• Är kyrkorna i akut behov av renovering?

– Det är olika, men den dagen det ska göras så är det viktigt att det finns material, säger Thore Andersson.

Experimentet med den jämtländska kalkstenen är så ovanlig att forskare från Högskolan på Gotland och Göteborgs universitet är med i försöket och till och med hjälper till med finansieringen.

– Det var så länge sedan jämtländsk kalk användes att inga experiment är gjorda tidigare, därför är det intressant.

Om det skulle visa sig att putsen håller bättre än de alternativ som finns att tillgå i dagsläget kan det till och med bli frågan om att komma igång med tillverkning.

– Men det behövs nog fyra till fem vintrar innan man kan se något resultat, säger Thore Andersson.

Annons
Annons
Annons