Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Fler räddningsvärn kan komma att avvecklas

+
Läs senare
/
  • Micael Lundmark, chef för Jämtlands räddningstjänstförbund, förklarar varför räddningsvärnen avvecklas.
  • Räddningsvärnens framtid är oviss. Majoriteten av de 21 som har funnits har avvecklats och fler kan komma att försvinna. Bilden är från en brandinsats i Slandrom för ett par veckor sedan.

Det fanns 21 räddningsvärn inom räddningstjänstförbundet. Åtta är kvar. Frågan är hur länge.
– Förslag kommer under hösten. Antingen avvecklas en eller flera eller så ser vi till att de har en förmåga som vi vill behålla, säger Micael Lundmark, räddningstjänstens förbundschef.

Det fanns en stor ilska och en känsla av att räddningstjänstförbundet aktivt deltog att utarma glesbygden i höstas.

Beslutsfattarna i förbundet hade ett förslag på att kraftigt minska ner på antalet räddningsvärn, från 21 stycken till åtta.

– Jag märker att man monterar ner landbygden. Man vill föra över allt mer på ideell basis. Det är ett fantastiskt ansvar som man lägger ut på ideella krafter och det går inte längre att stå och titta på. Vi måste agera, sade Mats Mathiasson, en engagerad Alsenbo som ställde chefstjänstemännen mot väggen i mitten av december förra året.

Protesterna hjälpte inte. Alsen liksom värnen i Börtnan, Gillhov, Hackås, Klövsjö, Laxsjö, Orrviken, Rossön, Skärvången, Sörbygden, Svaningen lades ner.

– De är avvecklade och nedlagda. Däremot har vi erbjudit dem som är intresserade att fortsätta och driva detta som en frivillig brandkår. Vi är beredda att skriva ett släckavtal med dem så att vi kan nyttja dem. Men det viktiga är att det är de som driver sin egen kår, ser till att kompetensen finns. Vi stödjer med materiel, säger Micael Lundmark, förbundschef sedan drygt 1,5 år.

– Det vi gjorde 2014 var att analysera värnens funktion och då lade vi ner alla som fanns inom en RiB-stations insatsområde, det vill säga 30 minuter inom insatsområdet.

Nu finns åtta räddningsvärn kvar, men deras framtid är inte helt säkrad.

– Vi analyserar om hur vi ska gå vidare. Förslag kommer under hösten. Antingen avvecklas en eller flera eller så ser vi till att de har en förmåga som vi vill behålla.

Så det är inte säkert att alla blir kvar?

– I slutändan handlar hela frågan om att finansiera de styrkor vi har.

Är det kostnadsfråga?

– Nej, inte i första hand. Det handlar om vad de tillför för förmåga i ett insatsområde. Vi har haft ett antal händelser där vi har kallat ut värn, men de har inte kommit. Då är det frågan om de tillför något mervärde.

Kan förbundet förstå oron från bygden när värnen försvinner?

– Den enskilde kan nog tycka att det är förfärligt, men samtidigt tror jag att man invaggas i falsk säkerhet. En del av de här värnen som vi har avvecklat har bara funnits på papperet, en del har haft utrustning som i princip är oanvändbar och vissa av de värnen har haft personal med en medelålder som är över 70 år.

– Om man analyserar exempelvis Alsenbygden så har de tillgång till 15 utbildade brandmän som är på plats inom 30 minuter.

Kan man inte utrusta och rekrytera nytt till värnen?

– Då är frågan, var ska vi lägga energin? Ska vi säkerställa att vi kan behålla våra RiB-stationer med deltidsbrandmän som har beredskap? Vi har full sjå med att säkerställa bemanning och kompetens på de stationerna.

– Enligt mig målas det också upp en felaktig bild vad ett värn är. Ett räddningsvärn kallas ut först när en räddningsledare är på plats; när det redan finns en deltidskår där. Värnet är ingen förstastyrka utan en förstärkningsstyrka.

Micael Lundmark anser även att det finns en missuppfattning om att värnen trots allt är på plats mitt i bygden och därmed är närmast

– Man hänvisar ofta till tidsperspektivet, om man har ett räddningsvärn i exempelvis i Alsen, att man är först på plats. Det är inte alls säkert. De har ingen beredskap och de står inte i närheten av sina fordon och utrustning.

Fotnot: Det finns 31 så kallade RiB-stationer inom förbundet som bemannas av räddningspersonal i beredskap. Från Gäddede i norr till Lillhärdal i söder. Och det finns en heltidsstation i Östersund.

Annons
Annons
Annons