Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Färgglada fynd i flyttstädningen

+
Läs senare
/
  • En mattvit dörr i kommunalrådet Jens Nilssons kontor på Rådhuset har varit oöppnad ända sedan han flyttade in 1997. Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) och miljö- och samhällsnämndens ordförande, Göte Murén (S), kikar oerhört nyfiket in i mörkret.
  • Det fanns inga undangömda skattekronor eller bortglömda kassakistor bakom den sedan 13 år stängda dörren i kommunalrådsrummet. S-politikerna Göte Murén, Jens Nilsson och AnnSofie Andersson hittade däremot några slipsar. Och gamla disketter. Och ett fickminne med mera.
  • Snart tar kommunalrådet Jens Nilsson (S) klivet ut i den internationella politiken. I höst tar han plats i EU-parlamentet.
  • Sandra Lanner, mångårig kommunalrådssekreterare, får några böcker i gåvor som tack av Jens Nilsson. Och hon lovas också en lunch när hon hälsar på i Bryssel
  • ”Och där borta ligger alla gamla OS-ansökningar”, säger kommunalrådet Jens Nilsson (S). Det är kollegan AnnSofie Andersson som tar över hans kontor när han i dag, onsdag, överlämnar ordförandeklubban som kommunstyrelsens ordförande.
  • I dag, onsdag, gör Jens Nilsson (S) officiellt sitt sista framträdande som kommunalråd när han företräder Östersunds kommun när Jämtkraft håller en extra bolagsstämma.

Det finns en dörr inne på kommunalrådet Jens Nilssons kontor i Rådhuset som inte har öppnats på 13 år.

Igår packade han ihop sina sista pinaler från kontoret och låste upp dörren.

1994 klev Jens Nilsson (S) klev för första gången in i Rådhuset som kommunalråd – eller vice ordförande i kommunstyrelsen om man så vill.

1997, samma år som Tony Blair blev premiärminister i Storbritannien, övertog Jens Nilsson kommunalrådsrummet i Rådhuset efter Gun-Britt Mårtensson.

Och igår, 2010, efter 16 år i den högsta politiska ledningen i Östersund, rensade han undan de sista egna pärmarna i kartonger, skjutsade ut dem på en orange vagn på två jul i korridoren och torkade svetten ur pannan.

Men det är inga nostalgiska stämningar som vilar över flytten.

– Jag börjar bli trött, säger han.

– Det känns skönt och det känns som att jag har gjort mitt för Östersund nu och det är dags för nya att ta över.

Det är kommunalrådskollegan AnnSofie Andersson som får överta hans rum med utsikt över länsbiblioteket och Rådhusgatan.

Partikollegan Göte Murén hälsade på under flyttbestyren och AnnSofie får några uppmaningar av Jens Nilsson:

– Här är samarbetsavtalet med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, säger han och pekar på en hylla strax bakom skrivbordet.

På andra sidan väggen, i ett skåp, finns alla gamla OS-ansökningar och dylikt.

Det är när bordet mot väggen, direkt till vänster till kontoret, har rensats rent från papper och pärmar som han konstaterar att den mattvita och halvt dolda dörren har varit låst och igenbommad i 13 år.

– Jag har aldrig varit in där. Det kanske ligger ett lik där, säger han och skrattar.

Kommunalrådssekreteraren Sandra Lanner, Göte Murén och AnnSofie Andersson involveras i nyckelletande och snart har AnnSofie Andersson tagit kommandot. Det är hon som öppnar dörren och det är Jens och Göte som hänger nyfiket över hennes axel när den sakta glider upp.

Det är minnen från svunna tider som återigen ser dagens ljus. Kanske inte Rådhusets fränaste, men de fyra skrattar hjärtligt åt minnen från förr:

• En gammal LM Ericsontelefon som gåva när Östersund fyllde 200 år.

• Ett litet oöppnat paket i guldpapper och krusidullband.

• Gun-Britt Mårtenssons gamla fickminne i en genomskinlig plastpåse.

• En handfull disketter på 1,44 megabyte (som har slutat att tillverkas).

• Fem stycken oerhört blommiga slipsar.

Annons
Annons
Annons