Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

De försöker få politikerna att lyssna – "elever med dålig hörsel får det sämre"

+
Läs senare
/
  • Fredrik Wigdén försökte i torsdags få politikerna i kommunstyrlsen att lyssna på varför det är viktigt att fortsätta ha små klasser för barn med hörselnedsättningar. Besparingar har gjort att skolklasserna inom det så kallade Hörselspåret nu växer till 25 elever på måndag.
  • Fredrik Wigdén är en av föräldrarna som engagerat sig i kampen för att få behålla små klasser inom Hörselspåret där elever med hörselnedsättningar går.
  • Fredrik Wigdén försökte i torsdags få politikerna i kommunstyrlsen att lyssna på varför det är viktigt att fortsätta ha små klasser för barn med hörselnedsättningar. Besparingar har gjort att skolklasserna inom det så kallade Hörselspåret nu växer till 25 elever på måndag.

På måndag startar skolan för många av länets skolbarn. För barnen med hörselnedsättningar som går på Hörselspåret inom Östersunds kommun blir förutsättningarna försämrade.

Det anser föräldrarådet, som också anser att kommun bryter mot lagen.

För barn med hörselnedsättningar blir skolgången en utmaning. Det gäller inte bara att hänga med i vad läraren har att lära ut. Det gäller att hinna uppfatta vad läraren säger.

– Forskning och statistik visar att hörselskadade elever är överrepresenterade när det gäller att inte uppfylla målen i skolan, säger Fredrik Wigdén, en av de föräldrar som har engagerat sig i kampen att behålla Hörselspårets nuvarande form.

Hörselspåret är en modell som Östersund har haft i cirka tio år där Odensala skolområde har anpassat verksamheten att passa för barn med hörselnedsättningar. Andra kommuner har haft Hörselspåret som förebild och byggt upp liknande verksamheter.

– Hörselspåret vilar på fyra viktiga hörnstenar, förklarar Fredrik Wigdén.

Dessa är: mindre klasser, ljudanpassad miljö, tekniska hjälpmedel och välutbildad personal som bland annat behärskar teckenspråk.

– Det allra viktigaste är storleken på klassen eftersom barnen måste hinna uppfatta vem det är som talar samt hinna läsa på läpparna, säger Fredrik.

Forskning på området förespråkar grupper om max åtta elever. Hörselspåret i Östersunds kommun har haft 15 elever per grupp. Men på måndag när skolan startar har klasserna växt till 25 elever. Detta på grund av att kommunen och skolan måste anpassa verksamheten efter plånboken.

– Rektorn har lovat att klassen ska delas i två grupper vid behov. Men så fort de är 25 stycken så kommer ju barnen med hörselnedsättning inte ha en chans att hänga med. Det spelar ingen roll hur duktiga pedagoger man har. Hindret är ju att en hörselnedsatt elev inte hinner uppfatta vem det är som talar och än mindre vad som sägs, säger Fredrik Wigdén.

Han och de andra föräldrarna som har barn i Hörselspåret har engagerat sig djupt i frågan ända sedan årsskiftet för att försöka stoppa större elevgrupper. De har skrivit rapporter, deltagit på kommunfullmäktigemöten och försökt påverka politikerna.

Under kommunstyrelsens sammanträde i torsdags gjorde Fredrik Wigdén återigen ett försök att få politikerna att lyssna genom att lägga fram en rad argument.

– Skollagen, diskrimineringslagen och FN:s barnkonvention säger att kommunen ansvarar för att möta allas behov. I det här fallet kommer vi att gå vidare till Diskrimineringsombudsmannen om kommunen inte lyssnar på oss.

Annons
Annons
Annons