Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Åres nya reningsverk - en outnyttjad resurs

/
  • Här flyter det mekaniskt renade vattnet i bassänger, precis som det ska. Det är så klart att man ser botten. Foto: Elisabet Rydell-Janson
  • Den här bassängen skulle ha använts för den biologiska reningen, men den delen sparades bort tidigt  i projektet så bassängen står tom.
  • Det nya ombyggda reningsverket i Vik har stor kapacitet att ta emot och torka blött slam även från kommunens övriga reningsverk, men det medger inte tillstånden i dag.
  • Intrimning pågår fortfarande.
Att hitta rätt balans i mängden kemikalier som behövs vid reningen är svårt. Därav skummet som bubblar upp ur trummorna utanför verket. Om folk använde miljövänliga tvättmedel utan fosfor skulle problemet vara mindre.
  • Tekniska chefen Jan-Åke Lindroth anländer till onsdagens kommunstyrelsemöte på reningsverket med kommunsekreterare Nina Pöljö och kommunchef Gunnar Hedberg (med kaffekannor till ledamöterna).

Efter alla fördyringar och förseningar har Åre till sist fått sitt nya reningsverk - toppmodernt, med mängder av finesser och stor kapacitet. Men den kapaciteten får bara utnyttjas till en bråkdel - tillstånden medger inte mer.

Annons
När ombyggnaden inleddes 2006 var det meningen att verket skulle ha två delar. Dels en avdelning för traditionell mekanisk rening där slam och skräp skiljs från vattnet, som sedan går tillbaka renat ut i sjön. Men det var den andra delen det talades mest om, den toppmoderna biologiska reningen där "kusar" - alltså bakterier - skulle äta upp slamprodukterna och inga kemikalier behövdes. Under lågsäsong när turisterna åkt hem skulle de flesta kusarna visserligen dö av svält, men då skulle verket odla nya, hette det. Men det blev inga kusar, den biologiska delen blev bortsparad redan på ett tidigt stadium. Den ansåg helt enkelt för dyr. Förutsättningarna för biologisk rening finns fortfarande i verket, bassängerna är byggda och det finns utrymme. Men maskiner och utrustning installerades aldrig och bassängerna står i dag tomma. Det skulle kräva en investering på ytterligare 6-7 miljoner kronor att få igång den biologiska reningen. Men det är inte allt. I det nya verket finns modern teknik för att torka det blöta slammet från den mekaniska reningen. Volymen blir då ofantligt mycket mindre eftersom blött slam består av vatten till cirka 97 procent. Förutom det egna slammet har verket kapacitet att också ta emot blött slam från andra kommunorter, som Järpen, Mörsil, Ånn och Duved. Men det får man inte, man har inte tillstånd. Så det blöta slammet från övriga verk körs istället med tankbil till tippen i Brattåsen vid Enafors, ett både dyrt och miljöovänligt system som medför stora utsläpp med alla tunga transporter fram och tillbaka på E14. Inte heller blir det bättre till nyår då kommunen måste sälja slammet till annan kommun. Då kommer blött slam köras ut ur kommunen, till exempelvis Krokom och Östersund, som har behov av slam för sin biogasproduktion. För reningsverkets personal känns det här inte bra. Där går de omkring i en jättelik toppmodern anläggning med stor kapacitet och en massa finesser men får bara använda en liten liten del. Det känns bortkastat på något vis, speciellt med tanke på vad renoveringen och utbyggnaden av verket kostat kommunen och skattebetalarna.
Annons
Annons