Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Fjällbondens arv dokumenterat

/
  • 200 ljuvligt vackra färgbilder finns med i Lars-Olof Hallebergs nya bok
  • 200 ljuvligt vackra färgbilder finns med i Lars-Olof Hallebergs nya bok
  • Gösta och Marianne Åström brukar fjällägenheten Blomhöjden i Frostviken.
  • ETTAPUFF!I går var det boksläpp för Lars-Olof Hallbergs praktfulla fotobok
  • På omslaget till

En gång fanns det flera hundra fjällägenheter – statliga arrendegårdar i fjällkedjan – i Sverige. I dag återstår 40. Lars-Olof Hallberg har dokumenterat tio av dem i sin nya bok.

Annons

Fotografen Lars-Olof Hallberg har tagit som sin livsuppgift att dokumentera och bevara den svenske bondens landskap och kunskaper åt eftervärlden.

I "Den sista bonden på Tämmesboda" och "Äppelkungar" berättar han om gammaldags jord- och skogsbruk respektive fruktodling på slåtteräng i sin småländska hembygd.

2006 kom "Gården på fjället", om fjälljordbruket Lillhärjeåbygget i södra Härjedalen, och nu kommer "Fjällbondens avsked". Där följer Lars-Olof Hallberg livet på tio fjällägenheter från Ljusnedal i söder till nordligaste Lappland. Arbetet har tagit åtta år och han har besökt samtliga gårdar upprepade gånger, under alla årstider.

Fjällägenheterna ligger ofta väglöst eller vid vägs ände, och invånarna lever fortfarande till stor del av självhushåll.

– Men fjällbönderna är en utrotningshotad art, säger Lars-Olof Hallberg, som hoppas att hans bok ska hjälpa till att väcka opinion för fjällägenheterna så att man behåller dem som fortfarande finns kvar och som utgör ett omistligt svenskt kulturarv.

Detsamma hoppas Kristina Jonsson, sakkunnig i fjällfrågor på länsstyrelsen, som medverkade när det var boksläpp för "Fjällbondens avsked" på Jamtli i går.

– I år har vi lagt ut sju fjällägenheter i Jämtland och Härjedalen till försäljning. När de har sålts återstår 15 stycken i statlig ägo och av dem har vi listat åtta som bara inte är möjliga att sälja, sade hon.

Av de åtta anses en del extra skyddsvärda för att de ligger som enklaver i renbetesland. Övriga representerar stora natur- och kulturvärden som inte får gå förlorade.

– Säljer vi till privata köpare så är det ju fritt fram för dem att göra vad de vill med gårdarna, konstaterar Kristina Jonsson.

Men ekonomin är ett problem:

– I dag får vi under en miljon kronor av staten till underhåll av 15 fjällägenheter och det räcker inte långt. Och bidraget kommer att minska på sikt så därför måste vi bara hitta ny finansiering.

Vad fjällbönderna själva beträffar så är det inte många av dem som kan försörja sig enbart på vad gårdarna ger plus jakt och fiske. De flesta har bisysslor inom turism eller annat.

Marianne Åström på fjällägenheten Blomhöjden i Frostviken i nordligaste Jämtland är en av dem. Hon jobbar fortfarande som badvakt vid badet i Gäddede fast hon fyllt 80.

– Jag är Sveriges äldsta badvakt, säger hon stolt.

Skånska Marianne kom till Blomhöjden för 40 år sedan och flyttade in hos Gösta, som är född på gården och femte generationen som brukar den. Som många andra fjällbönder har Marianne och Gösta funderat en hel del på vad som ska hända med Blomhöjden i framtiden.

– Vi har en dotter men hon säger att hon varken kan eller vill ta över. Men nu har vi hittat en kille som vill och skulle passa och får han bara länsstyrelsens och samernas förtroende så tror vi att det kommer att ordna sig.

Att ha Lars-Olof Hallberg som återkommande gäst på gården under åtta års tid har för Gösta och Marianne varit ett rent nöje.

– Han märks knappast utan bara finns där. Och slutresultatet, boken, är vi jättenöjda med, säger de med en mun.

Annons
Annons
Annons