Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ett gediget diktarporträtt av vår mest översatte poet

/

Annons

Tomas Tranströmer är vår mest kände och översatte, nu levande svenske poet. Hans poesi finns översatt till ett 60-tal olika språk och varje år förekommer han i spekulationerna inför Nobelpriset i litteratur.

Till Tomas Tranströmers 80-årsdag nu i april ger Bonniers förlag ut två volymer, som hyllar och uppmärksammar diktaren och hans verk, dels en samlingsvolym av dikter och prosa, alltifrån debuten med ”17 dikter” 1954 till ”Den stora gåtan” 50 år senare, dels ett gediget diktarporträtt, tecknat av litteraturhistorikern Staffan Bergsten.

Det finns all anledning att välkomna en ny samlingsvolym med Tranströmers dikter och prosa, även om det inte är så många år sedan förlaget gav ut en samling av hans dikter och inte många nya dikter sedan dess tillkommit på grund av den stroke som drabbade Tranströmer 1990.

Välkommet är också Staffan Bergstens fullödiga diktarporträtt, som dels skildrar Tranströmers yttre levnadslopp, dels hans inre värld genom att låta dikterna spegla och tolka händelser och upplevelser i diktarens liv.

"Vad är det som gör Tomas Tranströmers poesi så speciell?" frågar sig Staffan Bergsten inledningsvis. Svaret är, menar han, att den förenar det enkelt naturliga med något hemlighetsfullt. Och att den döljer ett budskap, som talar till det djupaste inom oss.

Samma dubbelhet som finns i Tranströmers poesi finns också i hans person, enligt Bergsten.

Till sättet öppen, naturlig och tillmötesgående bär Tranströmer samtidigt ett osynligt skyddande pansar för sin integritet. Det faktum, att han nu lider av sviterna efter ett slaganfall och bara kan yttra enstaka ord, har blivit ytterligare en bevekelsegrund för att värna om sitt privatliv, enligt Bergsten..

Det har alltså inte varit någon lätt uppgift som Staffan Bergsten gett sig i kast med som levnadstecknare, fast han haft personlig kontakt med Tranströmer i mer än fyrtio år. Därför har han valt att kalla boken ”Ett diktarporträtt”, inte biografi.

Tranströmer utnämndes redan efter debuten med ”17 dikter” 1954  – bara 23 år gammal – av en enig kritikerkår till ”en redan färdig diktare”. Men det var ändå inte en diktarbana han själv från början hade tänkt sig. Snarare var det musiken som lockade. Hans ambition var att bli kompositör. Intresset för poesin hade väckts i Södra Latinläroverket i Stockholm, där han hade poesiintresserade kamrater som Sven Lindqvist, Bo Grandien, Göran Palm och Lasse Bergström.

Likväl var det psykologens yrke som Tranströmer skulle komma att välja, kanske för att arbetet som psykolog inte inkräktade på skrivandet. Livet igenom har han varit noga med att hålla isär diktande och förvärvsarbete, påpekar Staffan Bergsten.

Tomas Tranströmer skulle under många år vid sidan av sitt diktande komma att arbeta med rehabilitering av kriminella på fängelser och senare med de i arbetslivet utslagna. ”Bohemiska genilater har aldrig legat för Tomas Tranströmer. Småborgaren i honom har krävt ordning och reda i livsföringen”, enligt Staffan Bergsten.

I sin diktanalys uppehåller sig Bergsten ingående vid Tranströmers berömda bildspråk. Tranströmer är ju, som vi vet, en metaforernas mästare. Bergsten menar, att det framför allt är för sina lika målande som överraskande bilder som Tranströmer är känd och läst över hela världen.

Innan Tranströmer 1990 drabbades av stroke, som resulterade i partiell högersidig förlamning och afasi, hade han själv genom otaliga utlandsresor och uppläsningsturnéer lagt grunden till den internationella berömmelse som gjort honom till en av 1900-talets mest översatta och prisbelönta poeter.

Efter slaganfallet har Tomas Tranströmer återvänt till musiken och med sin oskadade vänsterhand blivit en tekniskt driven pianist, som till och med gjort inspelningar.

Om han fortfarande är aktuell för Nobelpriset återstår att se, men Tomas Tranströmer har som poet ett grundmurat internationellt anseende, vilket också Staffan Bergsten understryker i sitt gedigna diktarporträtt.

Annons
Annons
Annons