Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Drömmen om ett bättre liv och kulturkrockar i vår tid

+
Läs senare

Kulturkrockar kallar man de missförstånd och problem som uppstår i människors möten på grund av deras olika kulturella bakgrund. Ibland har det nästan blivit ett sätt att bortförklara och skyla över problematiska möten mellan individer med olika etniska, sociala, politiska och språkliga erfarenheter. Och kulturkrockarna blir allt vanligare med växande rörlighet av arbetskraft och ökade flyktingströmmar från fattiga och krigshärjade länder.

I den nigerianska författarinnan Chimamanda Ngozi Adichies senaste roman Americanah är just kulturkrockar ett bärande tema. Den 600-sidiga romanen handlar om hur det är att komma från ett fattigt utvecklingsland med primitiva trosuppfattningar till ett högteknologiskt kapitalistland med frigjorda tänkesätt. Men även om hur det kan vara att uppleva en snabb och ibland inhuman utveckling i sitt eget land, som slår skoningslösa kilar mellan generationerna.

Ngozi Adichie tillhör idag Afrikas främsta yngre författare, född 1977 i Nigeria, och med flera prisbelönade romaner och novellsamlingar bakom sig. Sitt stora internationella genombrott fick hon med romanen "En halv gul sol" med bakgrund i det grymt blodiga Biafrakriget på 60-talet. Nu rycker Ngozi Adichie fram som en nobelpriskandidat bland Afrikas unga författarröster.

I romanen "Americanah" skildrar hon just sin egen generations längtan och dröm om möjligheterna i väst och hur verkligheten kolliderar med drömmen, om hur kulturskillnaderna drabbar enskilda individer och hur den så kallade utvecklingen sätter oss alla på plats.

Ifemelu och Obinze är två unga älskande i Nigeria, som bestämmer sig för att lämna sina fattiga liv i den myllrande storstaden Lagos med dess ohämmade korruption och rövslickarekonomi för ett bättre liv med karriärmöjligheter i väst. Ifemelu reser i förväg på ett stipendium, Obinze ska komma efter när han är färdig med sin examen. Men så dags har Amerika skakats av 11 september-dramat och unga män från Afrika är inte längre välkomna till USA.

Ifemeldu har att förhålla sig till ytligheten och den till intet förpliktande artigheten i det nya landet, noterar skarpögt kulturskillnaderna och etablerar sig efter ett tag som en framgångsrik och slagfärdig bloggare om klass- och rasfrågor och allt det som resulterar i kulturkrockar.

Ngozi Adichie levererar den ena träffsäkra iakttagelsen efter den andra av det amerikanska samhället och fångar på pricken kärnan i kulturskillnaderna.

Men medan Ifemelu beundras och uppvaktas av många män i USA har Obinze det kämpigare. Han lyckas visserligen ta sig in i Storbritannien, men där är det stopp och han slängs så småningom ut ur landet. Men väl tillbaka i korruptionens och rövarekonomins Nigeria lyckas Obinze skapa sig ett liv i toppen på samhällspyramiden och bli en av landets rikaste och mest framgångsrika personer.

Ifemelu däremot föröder sina chanser i det nya landet och återvänder i nostalgi och hemlängtan till ett Nigeria som efter dryga tiotalet år i oljeboomens spår totalt bytt skepnad. Och återigen står kulturkrockarna som spön i backen, denna gång i hemlandet.

Det är en annorlunda och färgstark kärlekshistoria som Ngozi Adichie berättar, en kärlekshistoria i det tjugoförsta århundradet, präglad av tidens starka omvälvningar, folkförflyttningar, kunskapsrevolution och omfördelningar av kapital och politisk makt. Allt skildrat med engagemang och empati.

Annons
Annons
Annons