Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Coolt att vara same

+
Läs senare
/
  • Jon Mattias Tano gick ut gymnasiet förra året och jobbar numera som dräng åt en släkting till familjen Sparrock. Nejla Sparrock Jonasson har ett skolår kvar. ”Jag vill bara bli färdig så att jag kan ägna min tid åt det här”, säger han och sveper med armen över fjället.
  • Jennie Sparrock Jonasson är 16 år och vet inte riktigt vad hon vill göra i fram-tiden. ”Visst har jag lust att resa och så. Men jag har levt med renskötsel ända sedan jag var liten. Det är ingenting man bara kan välja bort”, säger hon.
  • I år märks det att det finns ett större intresse för samisk och nordisk desgin ute i världen. På bilden ser vi Nejlas kniv.

Aldrig tidigare har samekulturen blivit så uppmärksammad som i år. Den skildras på film, i böckerna och i modet. Men vad anser samerna själva om bilden som målas upp i media?
– Jag tycker att det är jättebra med all uppmärksamhet. Det har nästan blivit lite coolt att vara same, säger Jennie Sparrock Jonasson.

Utsikten på Middagsvalen tar andan ur vem som helst. Anarisfjällen, Lunndörrsfjällen och Oviksfjällen granskar ordlöst varandra. En och annan skoter vrålar genom den snötyngda skogen, men annars: tystnad.

– Här mår man gott, säger Nejla Sparrock Jonasson och föser upp hörselkåporna på huvudet.

Hans familjska just börja samla ihop renarna inför flytten till vinterlandet utanför Sveg.

Nejla, hans syster Jennie och Jon-Mattias Tano pratar om smärtsamma saker: Om utdragna markprocesser, anklagelser, uppretade människor. Kring rennäringen uppstår konflikter och i det klimatet är unga samer uppvuxna. Men den sista tiden har något hänt.

– Det har lugnat ner sig lite nu, säger Nejla långsamt medan han rättar till lassot som ligger lindat runt bröstet.

Den samiska kulturen syns mer och mer i dagens Sverige. Och samerna vill inte gömma sig längre, utan visar tydligt att de är stolta över sitt ursprung. Det är inte minst bloggaren och debattören Victoria Harnesk, skådespelaren Åsa Simma och författaren Ann-Helén Laestadius levande bevis på. Lägg därtill två nordiska storfilmer, Oskar och Anton Olsson som designar samiska jeans, och författaren Åsa Larsson, som gärna väver in det samiska i sina blodiga deckare från Kiruna.

Intresset för den nordiska ursprungsbefolkningen har aldrig varit större. Jon-Mattias, Jennie och Nejla välkomnar uppmärksamheten.

– Det har alltid varit lite skamligt att vara same. Det är hög tid för en förändring, säger Jon Mattias.

Två filmer med fokus på samer har alltså haft premiär i år. Filmen ”Varg” spelades in i Valsjöbyn i Jämtland och har Peter Stormare i huvudrollen som den excentriske Klemens. Han möts av en fruktansvärd syn när han kommer upp på fjället en morgon och hittar flera av sina djur rivna av en varg. Handlingen tar upp den känsliga rovdjursfrågan: Att döda eller inte döda.

– Jag tycker att den tar upp ett viktigt tema. Samer får ofta höra att vi är rovdjurshatare och det är bra att folk får se att det ligger något mer bakom. Hittar man 20 döda renar på en vecka är det inte så kul. Det är som att förlora vilket djur som helst, man blir jätteledsen, säger Nejla.

Nejla såg filmen på bio tre gånger. Många av familjens släktingar medverkar. Det var bland annat en moster som försökte lära Stormare lite samiska. Klemens mamma i filmen bär många av Nejla och Jennies mormors smycken.

– Man hade gått och väntat på filmen så länge och det var så kul att se den, säger Nejla upprymt.

Den norska filmen ”Kautokeinoupproret”, av regissören Nils Gaup, vållade stor uppmärksamhet i sitt hemland när den nådde biopubliken. Filmen bygger på den mörka dagen den 8 november 1852 då samerna i Kautokeino reste sig mot storsamhället, ett uppror som slutade i tragedi. I rollerna återfinns bland andra Mikael Persbrandt, Mikael Nykvist och Mikkel Gaup.

– Nu kanske folk får en bättre förståelse för hur förtryckta samerna var. Samtidigt kan de aldrig få full förståelse. Det är bara att hoppas att många vill gräva ännu djupare, säger Jon-Mattias.

Både han, Nejla och Jennie tycker att kunskapen om samernas liv är för liten i Sverige. Man får inte lära sig mycket i skolan och när media skriver något är det många gånger i negativ bemärkelse, menar de.

– Man stöter på fördomar hela tiden, men jag har blivit så pass stark i min identitet att jag inte bryr mig längre. Jag är stolt över mitt ursprung, säger Jennie.

I år märks det även att det finns ett större intresse för samisk och nordisk design. En ny samisk butikskedja har till exempel lanserats i Sverige och USA. Bakom kedjan Miessi, som säljer exklusivt, samiskt hantverk står Madeleine Wetterström och Petra Marainen.

Kanske är omvärldens fascination för det genuina bara en lovande början på något större. Om framtiden säger Nejla: ”Jo, det blir nog bra”. Och kanske behöver man inte säga så mycket mer, en krispig vinterdag på Middagsvalen i Vallbo.

Annons
Annons
Annons