Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Studenter trimmas i felsökning av bilar

/
  • Enligt utbildningsledare Per Brink har mycket tid ägnats åt att skapa förståelse för den företagskultur eleverna ska verka i när de kommer ut. Josefin Larsson är en av de första diagnosteknikerna på yrkesutbildningen.
  • En rullande landsväg finns till förfogande när eleverna ska prova bilar i Vericates lokaler i Östersund.
  • Enligt utbildningsledare Per Brink har mycket tid ägnats åt att skapa förståelse för den företagskultur eleverna ska verka i när de kommer ut. Josefin Larsson är en av de första diagnosteknikerna på yrkesutbildningen.
  • Utbildningen är en ettårig påbyggnad för de som redan jobbar i branschen eller för avgångselever på gymnasiet
  • Ludvig Wiklund och bakom honom Chris Funder har kopplat in ett avläsningsinstrument som ska ge besked om eventuella fel.
  • Efter avslutad yrkeshögskoleexamen ska studenterna ha lärt sig utföra kvalificerat felsöknings- och diagnosarbete inom fordonsbranschen. Ludvig Wiklund och Josefin Larsson synar resultaten av en mätning.
  • Läraren Per Brink går igenom några moment på skärmen bakom kablarna, i samband med avläsning av fordonets växellåda.
  • Peter Österholm är en av lärarna som håller i yrkesutbildningen till diagnostekniker i Östersund.

En ny generation fordonsmekaniker trimmas i konsten att hitta fel sedan datorer och elektronik blivit hjärtat som talar om när motorer och teknik behöver hjälp.

Annons

Behovet av ny kunskap ökar och branschen har problem att hitta folk med den kompetens som efterfrågas för att jobba som diagnostekniker på bilverkstäderna.

– Den här förändringen har gått jättefort och branschen har internutbildning för att "klä på" anställda i den mån man kan, säger Per Brink, utbildningsledare på Vericate i Östersund.

I lokaler som tidigare tillhörde Miloverkstan försöker man komma ikapp. Där finns bland annat den enda rullande landsvägen i dessa sammanhang. Vid LT:s besök kör studenterna så det ryker av hetta kring avgasröret, för att se vad som händer i växellådan. Bilen står visserligen stilla men hjulen snurrar i 110 km/h på rullar nedsänkta i golvet.

Till våren är landets första kull med diagnostekniker klar efter genomgången yrkesutbildning. En ettårig påbyggnad för de som redan jobbar i branschen eller för avgångselever på gymnasiets med inriktning på fordon, teknik och industri.

– Jag har gått tre år på fordonsgymnasiet i Torsby innan. Jag ville gå vidare och sökte den här utbildningen. Det har varit många spännande saker, lite utspritt kanske, men jag är väldigt nöjd, säger Chris Funder från Drammen i Norge.

Studierna bedrivs i utbildningsverkstad i Östersund och på distans. En hel del praktik ingår också.

– Djupdykningen i det vi håller på med ger bredare kunskap, fortsätter Chris Funder som saknade en hel del grundläggande bitar innan han började.

Genomgång av avancerade växellådor och mer fokus på tyngre fordon är några exempel på skillnader jämfört med gymnasiet.

– Bra, roligt och lärorikt, sammanfattar Andreas Persson och Mouayad Nabil sina erfarenheter så här långt.

Samtliga i första kullen kommer från gymnasieutbildningar på olika håll i landet.

De repeterar en del från gymnasiet i den här utbildningen, men i Östersund tas felsökningsteknik och systemkunskap till högre nivåer.

Fordonskunnandet kläs på med elektronik och insikter i hur det fungerar tillsammans med andra komponenter. Där kommer felsökningen in i bilden och mycket handlar om att koppla upp fordonet mot skärmar för att avläsa värden, analysera och få fram en diagnos.

– Vi går igenom hur man lägger upp ett felsökningsarbete för att det ska bli effektivt och tittar på hur olika diagnosinstrument är uppbyggda och fungerar, säger Per Brink.

Rekryteringsarbetet inför nästa intag börjar vecka 35.

– Intresset för utbildningen har varit jättestort och det fortsätter att ringa folk som vill veta mer hela tiden, enligt Per Brink som tillsammans med läraren Peter Österholm visar flera moment vid LT:s besök.

– Men branschen har en läxa att göra genom att uppmuntra de som redan jobbar att det är värt att studera ett år på den här yrkesutbildningen, konstaterar Per Brink.

Innan räknade man med ungefär lika många sökande från verkstadsgolvet i förhållande till gymnasiet, men samtliga i första kullen kommer direkt från skolan.

En motsvarande utbildning har tidigare körts på Mittuniversitetet innan den ändrades till yrkesutbildning.

– Det är i stort sett samma förkunskapskrav här som till universitetsutbildningen. Man kan säga att det är en utbildning för de som har intresse av utveckling, säger Per Brink.

Den sociala kompetensen har blivit allt mer betydelsefull eftersom kundkontakterna knyts till de som utför arbete på fordonen.

– De som kommer hit direkt från gymnasiet förstår inte hur viktigt det här är. Att representera sitt företag är jätteviktigt för arbetsgivaren eftersom jobbet går mot att man blir en personlig servicetekniker för kunden, säger Per Brink.

I den ledningsgrupp som är knuten till utbildningen, där flera stora biltillverkare på central nivå finns med, har detta också lyfts fram.

– Den tydligaste kompetensluckan i det här jobbet är den sociala aspekten. Lite tillspetsat kan man säga att dom som genomgår utbildningen är där för att serva kunden, inte bilen säger Per Brink.

Annons
Annons
Annons