Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Mytisk orden öppnar dörren

+
Läs senare
/

De har länge verkat i det fördolda. Det allra innersta är fortfarande hemligt men den mytomspunna orden har de senaste åren börjat glänta på dörren. LT har besökt frimurarna i Östersund för att få veta mer om ett av sveriges äldsta ordenssällskap.

Jämfört med huvudingången är porten diskret. En mörkbrun dörr med en anonym symbol ovanför. Det är allt. De flesta förbipasserande har förmodligen inte ens noterat att det finns en dörr i byggnadens södra flygel.

Platsen är rådhuset i Östersund och innanför den anonyma porten leder en smal trappa i cirklar uppåt. På vindsvåningen ytterligare en dörr. I dag är den öppen men så har det inte alltid varit. Innanför huserar frimurarna (fotnot) med St. Johanneslogen Arcturus.

Frimurarna har länge valt att utåt inte tala för mycket om sina förehavanden. Det traditionstyngda ordenssällskapet har dock, sedan ett antal år tillbaka, valt en annan väg än dunklets. Hemlighetsmakeriet har avtagit och i dag kan vem som helst få information om ordens organisation och verksamhet. Inte minst via frimurarnas egen hemsida. Till och med de lagar som styr sällskapet finns numera att läsa på internet.

Fredrik Högbom är ordförandemästare och högst ansvarig för Östersundslogen. Han vill gärna förmedla bilden av frimurarna som en väldigt öppen organisation och han tror att orden har mycket att vinna på öppenheten. Inte minst för att förhindra att felaktiga rykten sprids.

– Under 1980-talet skrevs det en hel del väldigt skruvade och helt felaktiga artiklar om frimurarna. Det blev nästan som en häxjakt. Och det var förmodligen väldigt negativt för orden som blev ännu mer tillsluten och där många medlemmar inte alls ville möta media. Men det har blivit mycket bättre sedan dess och det är bra för vi måste kunna visa upp oss och så långt det går göra tydligt vilka vi är.

Genom historien har många mer eller mindre spektakulära rykten spridits om frimurarna. De mest uppseendeväckande var att bröderna under under sina ritualer skulle använda blodsoffer och äta barn.

Men även om orden inte längre är fullt så gåtfull som tidigare har stora delar av kärnverksamheten förblivit hemliga. För att förstå varför krävs en närmare förklaring av frimurarsystemet. Den Svenska frimurareorden är uppbyggd enligt en struktur där bröderna graderas på en skala ett till tio. Den nyblivne har grad ett och den som nått längst grad tio. Själva huvudsyftet med medlemskapet är att utvecklas som person och det kan bara göras genom att klättra i graderna.

– Det viktiga för en frimurare är läran om sig själv som person och att ta del av den fördjupningsinformation som följer med de olika graderna. Det kan låta flummigt men det handlar helt enkelt om att förstå hur man fungerar som människa, förklarar Fredrik Högbom.

Exakt hur den personliga utvecklingen går till vill och får han inte avslöja. Och det är på den punkten som frimurarna förblir en mystisk organisation. Själva grunden i frimureriet får inte avslöjas eftersom en stor del av poängen då skulle gå förlorad. På frimurarnas hemsida står att sammankomsterna följer stränga, mer än 200-åriga ritualer med ett kraftfullt språk. Vartefter bröderna stiger i graderna får de större självkännedom vilket gör dem till goda människor, präglade av ödmjukhet, tolerans och humanitet.

Att det inre hålls hemligt är viktigt inte minst för frimurarnas fortlevnad. Rekryteringen av nya bröder till orden skulle försvåras om innehållet i ritualerna var öppna för alla och envar resonerar Fredrik Högbom. Han är själv frimurare av tionde graden och det har tagit honom cirka 20 år att nå dit. Hans frimurarbroder Stefan Nilsson, även han av tionde graden och deputerande mästare, säger att hemlighetsmakeriet till stor del handlar om hänsyn till nuvarande och framtida bröder som ska göra sin resa upp genom gradsystemet.

– Vi skulle kunna berätta, så här är det och så här gör vi. Men då skulle de som kommer in förlora hela sin upplevelse. Och det är det som är själva grejen att du inte vet vad som kommer att hända i nästa steg, förklarar Stefan Nilsson.

De båda är mycket tydliga med att frimurarna inte är en sällskapsorden där män träffas för att festa och ha trevligt. Den sociala samvaron är visserligen en bonus men inte ett syfte. När frimurarna träffas står de strängt utformade ritualerna i fokus. De flesta samtal som förs inom logens väggar ska handla om frimureri.

– Våra lagar är tydliga. Vi får inte prata politik eller dra fördel av varandra i diskussioner och nätverkande som inte har med frimureriet att göra. Det är en hederssak. Skulle det förekomma så blir det en tillrättavisning, säger Fredrik Högbom.

Stefan Nilsson berättar att frimurarbröderna har likadana kläder när de träffas och att det finns en poäng med det.

– Vilket yrke du har spelar ingen roll. Här är det människan som är viktig. Här är du broder oavsett vilket yrke du har.

Frimurarna har länge beskyllts för att vara en organisation för inflytelserika män som fattat beslut bakom stängda dörrar. Stefan Nilsson och Fredrik Högbom säger att det är en myt att frimurarna skulle ha något inflytande i samhället. Förr i tiden fanns det förmodligen en överrepresentation av män med makt men spännvidden är en helt annan i dag menar de. I Östersundslogen finns advokater och läkare representerade men också byggnadsarbetare och administratörer.

Frimurarnas symbolik och retorik känns bekant och tankarna går lätt i riktning mot ett religiöst samfund. Men varken Fredrik Högbom eller Stefan Nilsson vill göra den kopplingen. Ritualerna kan inte liknas vid gudstjänstens. Däremot har orden en tydlig koppling till kristendomen.

– Frimurarorden vilar på en kristen grund. Det går inte att vara frimurare och ateist. Det är helt omöjligt. Har du inte den kristna läran med dig så kommer du inte att passa, konstaterar Fredrik Högbom.

Till logen Arcturus i Östersund rekryteras cirka tio nya frimurare per år. Oftast sker rekryteringen genom att två redan invigda bröder rekommenderar en person de anser skulle bli en lämplig broder. På senare tid har det också blivit vanligt att intresserade själva söker medlemskap över internet.

Även om frimurarna som organisation har moderniserats så finns områden där synen fortfarande är konservativ. Ett sådant område frågan om kvinnliga medlemskap. Fredrik Högbom och Stefan Nilsson har ännu inte tagit ställning för eller emot.

– Å ena sidan skulle kvinnor kunna vara med. Å andra sidan är vårt system helt avpassat för män. För mig är det ingen fråga. Regelverket ser ut som det gör och då får jag förhålla mig till det. När frågan kommer så får vi diskutera men det har den inte gjort, säger Fredrik Högbom.

Även om ritualerna och den personliga utvecklingen står i fokus så finns ett flertal andra viktiga verksamhetsområden inom frimurarna. Ordenssällskapet sysslar till exempel även med välgörenhet och delar årligen ut över 40 miljoner kronor i form av stipendier. Landets många loger samlar också in stora summor som går till välgörenhetsändamål.

Fredrik Högbom ser frimurareorden som en humanistisk kraft i samhället. Både han själv och Stefan Nilsson vill tro att de genom sitt medlemskap och personliga utveckling har blivit lite bättre människor.

– Det finns en varm vänlighet inom frimureriet. Nästan lite osvenskt. Ibland skulle jag önska att samhället var lite mer så. Jag personligen hade säkert varit lite kantigare om jag inte hade varit frimurare. Till exempel är jag mer eftertänksam i dag och tänker flera gånger innan jag drar slutsatser eller säger saker, säger Fredrik Högbom.

Fotnot: Med frimurarna menas i reportaget Svenska frimurareorden.

Annons
Annons
Annons