Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies
Annons

Kommunerna arbetar i motvind

+
Läs senare
/
  • Flaggan med sina symboliska färger är gemensam för alla samer sedan 1986, och den är formgiven av den samiska konstnären Astrid Båhl.
  • Sammanlagt 17 barn är inskrivna på avdelning Renen på Mosippan i Östersund. På fredagen, samernas nationaldag, blir det korvgrillning ute på gården.
  • Förskolläraren Susanne Nordberg var med redan från början när Mosippan öppnade förskoleavdelningen med sydsamisk inriktning.
  • Mosippan var en av de första förskolorna i länet som satsade på en avdelning med sydsamisk inriktning.
  • Avdelning Renen (Bovtse) på Mosippan i Östersund, var en av de första renodlade förskoleavdelningarna i länet med sydsamisk inriktning. Här ser vi syskonen Novali och Ellia Franklin på väg ut för lek på gården. Susanne Nordberg och Marie Schedin hjälper till med påklädningen.
  • Avdelning Renen (Bovtse) på Mosippan i Östersund, var en av de första renodlade förskoleavdelningarna i länet med sydsamisk inriktning. Här ser vi syskonen Novali och Ellia Franklin på väg ut för lek på gården. Susanne Nordberg och Marie Schedin hjälper till med påklädningen.

Ambitionerna är höga, men de sex samiska förvaltningskommunerna i länet arbetar i motvind.
– Många svenska samer med språkkunskaper hamnar tyvärr i Norge med helt andra arbetsvillkor.

Det säger Jerker Bexelius, verksamhetsledare för Sydsamiskt kulturcentrum, Gaaltije.

De samiska förvaltningskommunerna har annars jobbat tämligen hårt med att lösa de särskilda krav som ställs för att bli en förvaltningskommun och ett av dem är att kunna erbjuda skol- och förskoleundervisning på sydsamiska.

LT berättade redan 2010 om att den sydsamiska förskoleavdelningen på Mosippan i Östersund, förövrigt en av länets första förskoleavdelningar med sydsamisk inriktning, var hett efterlängtad av föräldrarna i april det året. Men det skulle dröja drygt två år, till januari 2012, innan avdelningen öppnades och problemet var just att hitta pedagoger med sydsamiska språkkunskaper.

– Det är givetvis inte lätt. Jag hade ett samråd med samerna när jag började som samisk samordnare i Strömsund för 3,5 år sedan. Då sa jag att det inte kommer någon Jesus över Vattudalsbron, säger Christina Åhrén.

Men det var en tjej från Nordnorge som nappade på en statlig utbildning i sydsamiska och som i dag är knuten till Strömsunds kommun.

Samtidigt är det ett mycket ovanligt exempel rekrytering av sydsamiska lärare i länet.

Enligt Jerker Bexelius satsar kommunerna högt för att hitta lärare med det samiska språket i ryggen.

– Där är ambitionen ganska hög, men det är en massa praktiska frågor kring det. Framför allt vart hittar man personalen som är språkkunnig och villig att ta tjänster i kommunerna; det gäller till att få till heltider som ska locka, säger han.

– Sedan har vi konkurrensen mot Norge. Många svenska samer med språkkunskaper hamnar tyvärr i Norge med helt andra arbetsvillkor.

Christina Åhrén är ett exempel. Hon ska sluta sin tjänst på Strömsunds kommun inom en månad och börjar forska om stadssamernas villkor och identitet – i Oslo.

Ett annat krav som åligger förvaltningskommunerna är att ge länets samer möjlighet att kunna ringa och prata med kommunerna på sitt eget språk.

Kan varje kommun erbjuda samisktalande personal när man ringer?

– Nej, inte hela tiden. Du kan inte ringa när som helst och är inte jag här så står de sig nog ganska slätt, säger Christina Åhrén.

De sex förvaltningskommunerna har förövrigt en gemensam översättare som eventuellt kan komma på tal i en gemensam lösning om samer vill lyfta luren och ringa.

– Vi funderar på att försöka få översättaren att ta på sig det här och ge en tid som stämmer överens med alla kommuner när man kan ringa. Det har vi diskuterat men det är inte klart än.

Jerker Bexelius gillar tanken:

– Kommunerna måste hitta samverkande resurser och det gäller alla gemensamma frågor. Min uppfattning är att hela det samiska samhället är uppbyggda på ett annat sätt. Kommungränserna är inte relevanta ur det samiska perspektivet. Det kanske går att hitta kommunala överstrukturer. Det är min spontana tanke.

Annons
Annons
Annons