Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

Ingen munter framtidsbild att vänta för länets mjölkbönder

+
Läs senare
/
  • Även om läget är bekymmersamt så är det inte nattsvart.
  • Den 1 april 2015 ändrades reglerna för landskvoterna i EU. Det innebär att det står varje land fritt att producera så mycket mjölk de vill. Vilket medfört att det nu finns en överproduktion på mjölk.
  • I framtiden tror Håkan Nilsson inte att det kommer finnas gårdar med så stora besättningar som 200 kor, det kommer inte löna sig eftersom länet inte har de geografiska förutsättningarna för det.

Läget för länets mjölkbönder är fortsatt tufft. De låga mjölkpriserna ställer till det samtidigt som det finns en överproduktion av mjölk i Europa.
– Det är svårt att se någon ljusning inom rimlig tid, säger Håkan Nilsson, ordförande i LRF Jämtland.

Håkan Nilsson ser allvarligt på de konsekvenser som ett fortsatt lågt mjölkpris får för länets mjölkbönder.

– Det är inte hållbart i längden. De mjölkpriser vi har i dag är redan under break even för vad nästan alla bönder har kalkylerat med, det är få som i dag kan uppvisa ett plusresultat.

Med tanke på den stora volymökningen i Europa, som enligt Håkan Nilsson, beror på att reglerna för landskvoterna för mjölk tagits bort, så tror han inte heller att en uppgång på priset är att vänta.

– Irland har ökat sin produktion med över 20 procent sen årsskiftet. Holland, Tyskland, Danmark, alla fortsätter att öka sin produktion medan Sverige minskar sin. Det är en naturlig utveckling eftersom kostnaderna för oss är högre än i andra länder då vi har hårdare djurskydd, lagar och regler. De högre produktionskostnaderna beror också på klimat och geografi.

Han jämför Jämtland med slättbygderna i södra Sverige när det gäller geografiska förutsättningar; i Jämtland ligger åkermarken antigen runt sjöar eller i dalgångar. Det är bara drygt 2 procent av länets totala yta som är åkermark.

– Det får betydelse när det gäller att skapa lönsamhet genom strukturförändringar mot större enheter. I slättbygderna jobbar man i cirklar, vi jobbar på längden, säger Håkan Nilsson.

Gårdar med stora besättningar tror han därför inte är en lösning för länet.

– Jag tror inte att vi i framtiden i Jämtland kommer ha speciellt många besättningar över 200 kor, vi måste försöka hitta förutsättningar för gårdar med 70-100 kor att överleva. Det är det vi har geografiska förutsättningar för.

Ur ett europeiskt perspektiv och på sikt framåt tror Håkan Nilsson att Polen kommer bli ett hot på den europeiska mjölkmarknaden.

– De har goda produktionsförutsättningar, gott om billig arbetskraft och stora arealer åkermark. Kombinerar man detta med ett tyskt "know-how" och kapital skulle de i princip kunna försörja hela Europa med mejeriprodukter.

Att Polen kan bli aktuell som en stor mjölkproducent är dock inget som Håkan Nilsson ser som oväntat.

– Mjölkmarknaden styrs i dag globalt och i det är Jämtland en väldigt liten aktör, vilket gör det nästan omöjligt att påverka. Det är inte heller konstigt att verksamheter flyttas dit det är bäst lönsamhet och ur ett globalt perspektiv har Sverige inte de bästa förutsättningarna. Arla är ett internationellt företag med ett gemensamt mjölkpris i samtliga medlemsländer. Det innebär att det även inom Arla finns rörelse till de områden där det är billigast att producera. Det enda sättet att motverka denna förflyttning är genom politiska beslut som antigen tar bort eller kompenserar för högre produktionskostnader.

Hur är stämningen bland folk i mjölkbranschen som du möter?

– Alla är överens om att det är dåligt. För unga som har nyinvesterat blir det förstås tyngst, mycket beror påh ens skuldsättning. För en del kan det vara psykologiskt väldigt tungt att känna att man inte har råd att sluta. Man är skyldig banken för mycket och många känner att det inte finns något alternativ, det blir en vanmakt över sitt eget liv. För att spara pengar dras det in på avbytare och det jobbas väldigt mycket själv i stället, vilket i sin tur leder till utmattning och det blir svårt att fatta strategiska beslut. Orken har helt enkelt tagit slut. Samtidigt finns det hos de flesta en stark vilja i att klara sig, de är proffsiga och duktiga företagare.

Läs mer i samma ämne:

Mjölkbonden Charlie om helvetestiden: "Jobbat 15-20 timmar om dagen"

Annons
Annons
Annons