Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En säsong med ÖFK som aldrig kommer komma igen

+
Läs senare
/
  • Det finns bara en sak som gäller nu framöver i Jämtland; man ut ur huset nu kommande hemmamatcher!

Det är ett historiskt år i år.

Det är första gången Östersund har ett lag som spelar fotboll i den allra högsta serien i Sverige. En säsong som majoriteten av jämtarna nog aldrig trodde de skulle få uppleva. Startskottet har gått för en säsong som aldrig kommer att komma igen. Allsvenska säsonger är jag övertygad att vi kommer ha många av – men det kommer inte vara en historisk premiärsäsong mer än en gång.

Jag har lyckan att på nära håll få en glimt bakom kulisserna och se vad en allsvensk säsong faktiskt innebär, utöver de 90 minuter som själva matchen pågår. Det är ju mer än bara en gräsmatta, två lag och domare. Den allsvenska kostymen är stor att fylla, inte bara rent sportsligt och resultatmässigt utan även ur arrangörssynpunkt.

Men efter att ÖFK har vunnit den åtråvärda tårtspaden, som ges till den förening i Superettan som anses ha de bästa matcharrangemangen i helhet, tre år i rad, så har de fina förutsättningar. Till sin hjälp har de sina ideella krafter som i år är 220 stycken funktionärer, jämfört med fjolårets 150. Tillsammans ser de till att bemanna parkering, kiosker, biljettkurer och guida publik till rätt sittplats för att bara nämna ett fåtal saker. Utöver det ställs betydligt högre krav på säkerheten, ljud, ljus och övervakning, det är större publiktryck, fler bortasupportrar som ska tas hand om, med mera, med mera. Det är imponerande att se maskineriet som håller detta samman.

Jag minns när det stod klart att allsvenskan skulle bli en verklighet. I euforin skrev jag en Facebook status om hur stolt, imponerad, överväldigad och inspirerad jag var – som Östersundare, som före detta fotbollsspelare och som supporter. Att det här bara handlade om en sport, det stämde inte. Att avancemanget till allsvenskan var så mycket mer än bara själva fotbollen; det var samarbete, nytänkande, banbrytande, enande, hoppfullt, engagerande, smittande och integrerande i en salig blandning.

Alla de orden påminns jag om idag, ett halvår senare, när jag lyssnar på Björn Gidlunds ÖFK-låt ”Den långa vägen”. Jag får nästan rysningar av youtubevideons bilder och hur de skildrar resan som tagit dem hela vägen till allsvenskan. Alla de små och stora stunderna. Som idrottare kan man relatera till vilken bergochdalbana av känslor den idrottsliga resan kan bjuda på och hur mäktigt det faktiskt kan vara.

Och sen i måndags är vi igång! Två matcher avklarade och den tredje spelas idag på bortaplan mot Falkenberg. Det finns bara en sak som gäller nu framöver i Jämtland; man ut ur huset nu kommande hemmamatcher! Du behöver inte ens gilla fotboll – dyk upp och var en del av folkfesten, upplevelsen, käka middag med vännerna på arenan innan matchstart, mingla med tusentals andra jämtar, var en del av framgångarna som komma skall och se till att du om några år från och med nu kan stoltsera att du minsann var där när den första, historiska allsvenska säsongen ägde rum.

Och kom i håg; en högljudd, hejande publik är alltid den tolfte spelaren på hemmaplan. Framför allt om vi är tusentals. Det ska aldrig underskattas.

Annons
Annons
Annons