Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

En man som heter Per – på god väg att bli en som kan kallas för Ove

+
Läs senare
/
  • En trevlig huvudbonad som utstrålar både pondus och ålder. Kan dessutom skrämma slag på ungdomar som skräpar ner.

Nu är det som vanligt igen. Veckans dos av gnäll levereras tidigt på måndag morgon. Det kanske egentligen inte är som vanligt ändå. Det är 20 grader kallt (kom ihåg att det här skrevs i onsdags), Nordkorea har sprängt en vätebomb (det är i alla fall vad de vill att vi ska tro) och hundratals kvinnor blev sexuellt förnedrade av ett uppbåd unga grabbar i Tyskland för några dagar sedan. Det är konstigt att inte Wilhelm, Otto och Fritz kan hålla fingrarna i styr. Men tjejerna får väl kanske skylla sig själva.

En del av dem var säkert utmanande klädda, visade en armbåge, ett knä eller nåt.

Jag har inte läst den, inte heller sett den på bio, men över en miljon svenskar har vid det här laget gjort det. Jag fick den i ett paket lagom till jul, men har inte hunnit tugga i mig den ännu. Egentligen behöver jag inte läsa den.

Jag är min egen Ove.

I takt med att åren rasat in blir mina ögons perifera seende allt mer fokuserat på att upptäcka sånt som inte står rätt till i grannskapet.

Kolapapper slängda på backen, kastade cigarettfimpar, felparkerade cyklar, katter som skiter i rabatterna, att åldern för att rösta förslås sänkas, grannar som inte stängt källardörren ordentligt (TROTS ATT DET STÅR ATT MAN SKA GÖRA DET PÅ LAPPAR STORA SOM AFFISCHER), folk som står på tomgång längre än den minut som Miljöstaden/Vinterstaden tillåter, bortslängda tomflaskor, osandade/oskottade trottoarer, folk som slänger hundskitpåsar omkring sig, människor som röker i busskurerna, ungdomar som inte fattar att det är vinter utan halkar omkring i sina Converse-skor i kylan. Har de aldrig hört talas om fotriktiga pjäxor?

Jag är alldeles otroligt införstådd med att blodtrycksmediciner är storsäljare på apoteken. När ett bortkastat cigpaket får ådrorna att strama åt sig som musklerna i en hungrig boaorm vet man att man har uppnått Ove-nivå.

Jag trodde aldrig att jag skulle utvecklas till en sån som plockar upp skräp, urdruckna kaffemuggar och annan skit som folk (lär väl vara ungdomar) kastar omkring sig.

Evolutionen har förvandlat mig till en tvättäkta sån där förhatlig CIS-person. Jag vet inte ordagrant vad det innebär, men tror att det lilla jag har hört om signalementet på en sån skulle passa in ganska bra på mig.

Ordning och reda – ni vet det där uttrycket som statsministern brukar slänga sig med – upptar allt mer av min vakna tid.

Jag tror att jag och Ove skulle ha mycket att diskutera. Hur det kunde bli så här och vad man kan göra åt det.

Gott kaffe, bullar och en irriterad konversation. 

Jag har sneglat på en trevlig, inte skaffat nån ännu, men jag skulle utan tvekan passa i Oves keps.

Missa inte vår nya nyhetsapp för Iphone och Android:

Klicka här för att ladda hem för Iphone

Klicka här för att ladda hem för Android

Annons
Annons
Annons