Main logo
Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies och personuppgifter
Annons

"Alla vill ha en ny Zlatan men ingen vill betala för det"

+
Läs senare
/
  • Verksamheten på hälsocentralerna i länet hotas enligt Läkarförbundet.

Distriktsläkarna i länet blir äldre och färre.
– Det är ingen nyhet. Så har det varit i 20-30-40 år. Men vi vill fråga ansvariga politiker vad man tänker göra åt det, säger Sara Sehlstedt, ordförande i Läkarförbundets länsavdelning.

Det är i ett öppet brev som publicerats i LT som Läkarförbundet i de nordligaste länen slår larm om att antalet fastanställda distriktsläkare – framför allt i glesbygd – minskar.

"Det är alldeles för få distriktsläkare under utbildning idag. Det är svårt att både rekrytera och behålla doktorer i primärvården på grund av den dåliga arbetsmiljö som råder samt orimliga krav och avsaknad av tydliga mål", skriver Läkarförbundet. Sara Sehlstedt, ordförande i Jämtlands läkarförbund, är en av undertecknarna av brevet.

– Det är inga nyheter att det saknas distriktsläkare i Jämtland. Och det är minst lika deprimerande i hela Norrland, säger hon.

Vad är problemet?

– Vi ser ingen ljusning. Det blir bara värre och värre. Landstingen verkar inte ha någon slags plan för att bemanna distriktsläkartjänsterna. Varför ska man stanna och jobba som distriktsläkare när arbetssituationen är som den är, undrar Sehlstedt.

Men ni har ju bra betalt. Hur kan det vara problem med arbetssituationen då?

– Lönen är det ingen som klagar över. Utan det är hur många patienter. En distriktsläkare ska ha 1 500 patienter per heltidstjänst. Det är en rekommendation från Arbetsmiljöverket. I stället har de flesta minst dubbelt. Det går ju ut över patienterna också.

Sara Sehlstedt gör en liknelse med att det diskuterats att öka barngrupperna på förskolan.

– Där är det många som reagerar när man vill öka barngrupperna från 18 till 19 barn. Och det tycker inte heller jag är bra. Men gör man samma som i primärvården skulle man öka från 15 barn till 30 barn i varje grupp.

Vad är lösningen?

– Man måste utbilda fler. Där är det landstingen som sitter med utbildningsansvaret. I dag är det 25 stycken som är ST-läkare på distrikt. Det kan låta som mycket. Men i bästa fall får vi ut fyra och fem som jobbar här efter utbildning. De som väljer att bli hyrläkare (stafettläkare) kan välja och vraka bland jobben, säger Sehlstedt.

I Jämtland utbildas förhållandevis många ST-läkare sett till storleken på Region JH om man jämför med exempelvis Stockholm. Att utbilda ST-läkare är kostsamt men garanterar inte att läkaren blir kvar i länet efter specialiseringen.

– Alla vi ha ny Zlatan men ingen vill betala för det, konstaterar Sara Sehlstedt.

Hur ser det ut om fem år?

– Då är jag rädd att det kommer att se ännu värre ut, säger Sara Sehlstedt som till vardags jobbar som röntgenläkare på sjukhuset.

– Men primärvårdens kris är inte bara en kris för dem utan det drabbar oss på sjukhuset, säger hon.

Annons
Annons
Annons